Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Upptäckt av elak antikropp kan rädda barn till reumatiker

Publicerad: 25 mars 2002, 10:21

Svenska forskare har identifierat en ovanlig antikropp som är en stark riskfaktor för att kvinnor med vissa reumatiska sjukdomar ska föda barn med hjärtblock, en allvarlig rytmstörning. Nu är förhoppningen att fyndet ska leda till ett test som på ett tidigt stadium identifierar kvinnorna så att rätt behandling kan sättas in.


ravida kvinnor som lider av reumatiska sjukdomar som Sjögrens syndrom, ledgångsreumatism och SLE, systemisk lupus erythematosus, riskerar att deras foster drabbas av hjärtblock, en allvarlig rytmrubbning. Ungefär vart fjärde barn dör under fosterstadiet. Av dem som överlever måste två tredjedelar få pacemaker.

Nu har en forskargrupp vid Karolinska sjukhuset i Solna identifierat den antikropp som orsakar rytmrubbningen. Den cirkulerar i blodet och passerar - via moderkakan - över till fostret. Resultatet blir en inflammation som slår ut atrioventrikulär-knutan, eller AV-knutan, som har en central roll i hjärtats retledningssystem. Hjärtats kammare slår i betydligt långsammare takt än normalt.  - Vi hoppas att upptäckten ska ge oss större möjligheter att ringa in de mödrar med reumatisk sjukdom vars barn löper stor risk att drabbas av hjärtblock. I sin tur öppnar det möjligheter att på ett tidigt stadium kunna följa dessa kvinnor mer ingående för att vid rätt tidpunkt sätta in behandling, säger Marie Wahren-Herlenius, läkare och docent i molekylär medicin vid reumatologiska kliniken på Karolinska sjukhuset i Solna.  Sjögrens syndrom orsakas bland annat av en kronisk inflammation i körtelvävnaden medan SLE är en autoimmun sjukdom som engagerar flera av kroppens organsystem, som centrala nervsystemet och rörelseapparaten.  Man har länge känt till att kvinnor med dessa reumatiska sjukdomar löper en liten men påtaglig risk att föda barn med hjärtblock.  Man har också vetat om att det finns en koppling mellan hjärtskadorna hos barnen och en viss typ av antikroppar hos modern, så kallade ro- och la-antikroppar, vilka även går under beteckningen SSA- och SSB-antikroppar. Dessa antikroppar tros vara förknippade med den autoimmuna processen bakom de reumatiska sjukdomarna.  Men hittills har forskarna saknat en viktig pusselbit: Det är bara 5 procent av kvinnorna med ro- och la-antikroppar som föder barn med det allvarliga hjärtblocket.  Marie Wahren-Herlenius och hennes kollegor har nu kunnat visa att det endast är en speciell variant bland antikropparna som korrelerar till risken att föda barn med hjärtblock.  - Våra resultat pekar på att kvinnor som har den aktuella antikroppsvarianten löper 90 procents risk att föda barn med hjärtblock. Motsvarande risk hos kvinnor som saknar antikroppsvarianten är knappt mätbar, säger Marie Wahren-Herlenius.  Forskarlaget analyserade blodprover från mödrar med ro- och la-antikroppar och som antingen saknade sjukdomssymtom eller hade diagnostiserats med antingen SLE eller Sjögrens syndrom.  Sedan jämförde de en mängd olika varianter av ro- och la-antikroppar hos 9 mödrar som fött barn med hjärtblock med 26 mödrar som fött barn utan hjärtfel.  Till slut kunde Marie Wahren-Herlenius och hennes kollegor hitta den särskilda antikroppsvarianten som är förknippad med skadorna hos barnen.  - De mödrar som fött barn med hjärtblock hade alla antikroppar mot en specifik del av det så kallade ro52-proteinet. Den speciella antikroppsvarianten fann vi också i blodet hos de drabbade barnen. Hos de kvinnor som fött friska barn fanns emellertid främst antikroppar mot en annan del av ro52-proteinet, berättar Marie Wahren-Herlenius.  I dag informeras gravida kvinnor med reumatisk sjukdom som har ro- och la-antikroppar i blodet om att deras barn löper risk att utveckla hjärtblock. På Karolinska sjukhuset följs utvecklingen av de blivande barnens hjärtan också med ultraljud för att om möjligt kunna utröna om ett block är på väg att uppstå.  - Det är en trygghet för kvinnan att det finns undersökningsmetoder som gör att man tidigt kan upptäcka ett hjärtblock, säger Katarina Bremme, docent och överläkare vid kvinnokliniken på Karolinska sjukhuset.  - Samtidigt kan det skapa oro eftersom det är bara är en liten andel foster som drabbas. Som kliniker är det därför mycket värdefullt om vi redan från början med ett enkelt test kan avslöja de mammor som verkligen löper stor risk att drabbas, fortsätter hon.  Målet är nu att utveckla ett test som detekterar ro52-antikroppar i blodet. Och om sambandet mellan den speciella antikroppen och hjärtblocken kan fastställas i andra undersökningar, hoppas forskarna på Karolinska sjukhuset att ett sådant test snart kan komma att användas i klinisk praxis.  En annan fördel är att man då också skulle kunna ringa in den verkliga riskgruppen för att sätta in medicinering på modern som i tidigt skede dämpar den inflammatoriska processen i fostrets hjärta.  I några pilotfall från USA har man satt in förebyggande kortisonbehandling på gravida kvinnor som tidigare fött barn med hjärtblock. På så sätt har man lyckats minska risken för hjärtskador i nästkommande graviditeter.  - Men det återstår att i en riktig vetenskaplig undersökning visa att sådan steroidbehandling verkligen är effektiv. Studier är dock på gång i USA. Vi behöver till exempel veta mer om vilken sorts kortisonbehandling som är mest effektiv och har minst biverkningar, säger Katarina Bremme.  De nya forskningsrönen kommer emellertid inte att hjälpa alla mödrar som riskerar att föda barn med hjärtblock.  I ungefär vart tredje fall har den reumatiska sjukdomen inte hunnit bryta ut eller inte ännu blivit diagnostiserad.  Det drabbar framför allt kvinnor med Sjögrens syndrom, en sjukdom som vanligtvis debuterar senare än exempelvis SLE. Dessa kvinnor kan alltså bära på den fosterskadande antikroppen trots att de inte är sjuka eller ens medvetna om sin sjukdom.  - För något år sedan hade vi själva en kvinna som födde barn med hjärtblock, detta utan att vi testat henne för antikroppar i blodet eftersom hon inte hade några symtom. När vi undersökte henne fann vi emellertid klara tecken på att hon hade Sjögrens syndrom, berättar Katarina Bremme.  I en långtidsstudie som publicerades förra året kunde finska forskare visa att 87 procent av tidigare helt friska mödrar som fött barn med hjärtblock inom en tioårsperiod hade drabbats av någon form av autoimmun reumatisk sjukdom.  - För dessa kvinnor är det förstås extra plågsamt att först föda ett barn med hjärtfel och i och med det veta att de med stor sannolikhet själva kommer att drabbas av en livslång sjukdom. Dess värre är det knappast realistiskt att testa alla gravida kvinnor som inte bär symtom på reumatisk sjukdom, säger Marie Wahren-Herlenius.  I sin egen forskning går hon nu vidare för att i djurförsök bekräfta antikroppens roll. Genom att spruta in ro52-proteinet i råtthonor kan man följa om djuren bildar antikroppar mot proteinet, antikroppar som sedan - efter att honorna parats - går över till råttfostren och orsakar hjärtblock.  Då hoppas också forskarna vid Karolinska sjukhuset få bättre kunskap om ro52-antikroppens roll i sjukdomsprocessen.  - Vi tror att antikropparna efter att ha passerat över till fostret "fastnar" på ro52-proteinet som förmodligen uttrycks extra mycket just i AV-noden hos fostret, säger Marie Wahren-Herlenius.  - Det orsakar i sin tur inflammationen som kan sätta retledningssystemet ur spel. I djurförsök kan vi också studera effektiviteten av olika typer av läkemedelsbehandling, både med olika steroider och med nyare typer av antiinflammatorisk medicin.

Carl-Magnus Hake

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev