Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Upptäckt ger hopp om att rädda gravida

Publicerad: 23 november 2011, 09:11

Pristagaren Stefan Hansson i samtal med patienten Rebecca Olsson.

Foto: Pontus Ferneman/Bildbyrån

Skånska forskare har tagit fram en diagnos­metod, men också en möjlig förklaring till och ­behandling av havandeskapsförgiftning. För det belönas de nu med Athenapriset 2011.


En diagnosmetod har för första gången tagits fram för sjukdomen preeklampsi, havandeskapsförgiftning, redan tidigt i graviditeten, vilket kan leda till utvecklingen av en potentiellt effektiv läkemedelsbehandling.

– Mycket forskning återstår, men projektet har stor potential, säger Stefan Hansson, professor och överläkare vid prenatalavdelningen på kvinnokliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö, som ligger bakom resultaten.

Havandeskapsförgiftning, preeklampsi, drabbar årligen 3 till 6 procent av västvärldens alla gravida kvinnor. I världen dör cirka 50 000 varje år på grund av sjukdomen.

Hittills har man inte haft någon tydlig förklaring till hur sjukdomen uppstår och dessutom är den svårdiagnostiserad, vilket gör att man ofta får övervaka kvinnorna inneliggande. Man ger bara symtomatisk behandling, för att sänka blodtrycket. När inte det fungerar längre är det enda alternativet att starta förlossningen. I Sverige går detta förhållandevis bra, men i utvecklingsländer där mödravården är bristfällig berättar Stefan Hansson att det är ett stort problem.

– Många kvinnor märker inget förrän de drabbas av kramper och då är ofta barnet dött och mammans liv är i fara, säger han.

De första resultaten kunde Stefan Hansson publicera 2007. Då hade han och hans kollegor med två olika metoder lyckats påvisa ökad förekomst av fritt fosterhemoglobin i moderkakan hos gravida kvinnor med sjukdomen.

Vidare forskning i laboratoriet har visat att ansamlingen av fosterhemoglobin skadar moder­kakan. Detta gör att fosterhemoglobin läcker över till mammans blodomlopp, vilket även skadar mammans blodkärlsväggar, njurar och andra viktiga organ.

Fritt fosterhemoglobin binder även upp kroppens naturliga kärlvidgande ämne, kväveoxid, NO, vilket bidrar till att kroppens blodkärl drar ihop sig varvid blodtrycket stiger ytterligare.

Det är i sin tur förklaringen till att kvinnor med preeklampsi utvecklar symtom, som högt blodtryck, och får äggviteläckage i urinen.

– Med vår metod är det nu möjligt att mäta halterna av fritt fosterhemoglobin i mammans blod tidigt i graviditeten. Halterna i graviditetsvecka 10–12 visar vilka kvinnor som kommer att utveckla preeklampsi långt innan de kliniska symtomen uppträder och vid etablerad sjukdom anger nivåerna dessutom hur allvarliga problemen är, säger Stefan Hansson.

När det gäller behandling för sjukdomen har forskarna i samarbete med professor Bo Åkerström studerat proteinet alfa-1-mikroglobulin, A1M, som kan motverka fritt fosterhemoglobin. I en laboratoriemodell har de sett att produktionen och läckaget av fritt fosterhemoglobin från moderkakan upphör och att de hemoglobinorsakade skadorna reparerats.

Forskarna har nu startat företaget Preelumina Diagnostics AB som under 2012 planerar att lansera diagnosmetoden. Dessutom inleder man under våren, via företaget A1M Pharma AB, djurstudier för att närmare utvärdera de potentiella behandlingseffekterna av A1M.

Vad betyder det att vinna Athenapriset?

– Det här är ett stort erkännande inte bara för mig utan för hela gruppen som arbetar med detta. Det är ett erkännande för så kallad translationell forskning, samarbetsprojekt mellan grundforskning och klinisk forskning, ett erkännande för hela innovationsprocessen vid Lunds universitet, men också för kvinnoforskningen som är extremt eftersatt, säger Stefan Hansson.

Relaterat material

Tum-EKG får hedersomnämnande

Alla nominerade bidrag till Athenapriset 2011

MATTIAS GRUNDSTRÖM MITZ

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev