Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Upptäckte att blodkärl rör sig på längden

Publicerad: 20 april 2005, 07:46

Blodkärlet rör sig inte bara "upp och ner" när blodet passerar genom kärlet. Det rör sig lika mycket på längden, i blodets färdriktning, visar forskning vid Lunds tekniska högskola.


- I alla tider har man tagit för givet att kärlen står stilla. Nu vet vi att det rör sig lika mycket på längden, longitudinellt, som radiellt, det vill säga "upp och ner". I sommar, på en konferens i Italien, kommer vi att presentera fyndet internationellt för första gången, säger Magnus Cinthio, forskare vid institutionen för elektrisk mätteknik vid Lunds tekniska högskola.

Upptäckten gjordes av en slump - av Åsa Rydén Ahlgren, docent och läkare vid avdelningen för klinisk fysiologi vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö.

- Det var en ytterst vanlig dag. Jag satt och provade en ny ultraljudsutrustning och mätte på min egen hals. Då såg jag att blodkärlet även rörde sig på längden, vilket förvånade mig eftersom det innebar att det som står i böckerna inte är sant, berättar hon.

Metod för att mäta rörelsen  Att Åsa Rydén Ahlgren lade märke till fyndet var däremot ingen slump. I över tio år har hon i sin forskning intresserat sig för hur kärlens diameterförändring påverkar deraselasticitet.

- Längdrörelsen går att se med blotta ögat. Att ingen sett det tidigare är egentligen inte så konstigt eftersom en läkare normalt, i samband med en ultraljudsundersökning, letar efter helt andra saker, som plackbildning, säger Åsa Rydén Ahlgren.

Hon tipsade forskare vid Lunds tekniska högskola och resten är - som det brukar heta - historia.

- Nu har vi en metod för att mäta rörelsen. De inre lagren av kärlet, endotelet, rör sig mer än de yttre. Dessutom vet vi nu att kärlens längdrörelse inte bara är ett resultat av blodflödet, eftersom kärlen även rör sig mot blodets flödesriktning, säger Magnus Cinthio.    

Kan ha betydelse för forskning  Den kliniska betydelsen av fyndet återstår att ta reda på. Men Magnus Cinthio och hans kollegor är smått övertygade om att fyndet kommer att ha stor betydelse för forskningen kring en rad olika hjärt-kärlsjukdomar.

- Ett exempel är uppkomsten av ateroskleros, där man i dag lägger ner stor möda på att förstå samspelet mellan de krafter som verkar mellan endotelet och blodet. Nu vet vi helt plötsligt att endotelet rör sig i längdriktningen. Tidigare har man antagit att det inte rör sig alls, säger Magnus Cinthio.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev