Utbildad personal ger friskare äldre

Det är inte ovanligt med äldre patienter som tar upp till 20 olika läkemedel om dagen. Det är inte heller ovanligt att flera av dessa mediciner motarbetar eller förstärker varandra, vilket kan vara lika illa.

Michael Borg, äldreapotekare i Landstinget Halland, driver sedan 2004 ett projekt kallat Modell Halland på uppdrag av landstingets läkemedelskommitté. Det är en modell för läkemedelsgenomgång i äldreboende och hemsjukvård som bygger på apotekarledd utbildning av sjukvårdsbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor tillsammans med patientansvarig läkare.

– Jag har själv arbetat som undersköterska under många år och vet att den här personalgruppen är en viktig länk mellan patient och läkare, säger Michael Borg.

Samtidigt menar han att undersköterskor ofta ser läkemedel som en snabb och bra lösning.

– Det finns en tendens att ta till läkemedel lite väl snabbt när en patient inom äldreomsorgen inte kan sova eller är lite orolig. Doktorn har dessutom inte sällan svårt att stå emot krav på läkemedel från personalen, säger Michael Borg.

Han betonar att personalen gör det här för att den tror att det är bra för patienten. Men tyvärr, menar han, får det negativa konsekvenser.

– Det leder till att patienterna blir både trötta och går och ramlar, vilket har negativa följder på lång sikt, konstaterar han.

Modell Halland inleds med en basutbildning om äldre och läkemedel riktad till sjuksköterskor, undersköterskor och sjukvårdsbiträden.

– Det är viktigt att personalen kan tolka vilka symtom som är kopplade till ett läkemedel och vilka som är kopplade till sjukdom, säger Michael Borg.

Apotekaren spelar en central roll i modellen genom att samla in viktiga data och förbereda diskussionsunderlag inför en läkemedelsrond. Med utgångspunkt från det underlaget diskuteras de enskilda patienterna på avdelningen. Tillsammans med den patientansvariga läkaren ska personalen komma fram till lämpliga åtgärder. Vid läkemedelsronden går läkaren också igenom patienternas läkemedel och får reaktioner på effekterna av behandlingen från personalen.

Cecilia Sörvik, som arbetat tre år som undersköterska på Bukärrsgården på Särö där Hallandsmodellen tillämpas, tycker att utbildningen har gjort jobbet intressantare.

– Jag har fått lära mig en hel del om läkemedel som jag inte visste. Det har gjort att vi i arbetsgruppen kan ha en annan diskussion om patienterna i dag. Det känns också bra att våra synpunkter togs på allvar i diskussionen med läkare och apotekare.

Per Gyllén, patientansvarig läkare vid Bukärrsgården, ser läkemedelsgenomgången som ett utbildningsseminarium.

– Det känns tryggt och säkert och jag har bra kontroll över de medicinska effekterna, säger Per Gyllén.

I modellen ingår totalt tre läkemedelsronder – förutom huvudronden även två uppföljande ronder för att se vilka effekter förändringarna av läkemedel har haft för patienterna.  Det sista steget i modellen är en slutrapport där apotekaren sammanfattar resultatet.

Michael Borg betonar vikten av att inspirera personalen till att jobba med icke-farmakologiska metoder. Han är inte främmande för att i vissa fall rekommendera Pajalagröt, i stället för bulkmedel, och ett rejält kvällsmål, eller så kallade Säröbomber, i stället för sömnmedel. Säröbomben är en kaloririk proteindrink som patienterna får strax innan de går och lägger sig på kvällen.

Modell Halland har fallit så väl ut att landstinget och kommunerna i Halland har beslutat att den ska vara standardmetoden. Inom tre år ska alla äldre inom särskilt och ordinärt boende i Halland ha fått en genomgång av sitt läkemedelsintag och all vårdpersonal utbildats inom området äldre och läkemedel.

Mindre läkemedel och lägre kostnader

Problemet:

Bristande kontroll av de äldres intag av läkemedel.

Lösningen:
Utbildning av och samverkan med sjuksköterskor, undersköterskor och sjukvårdsbiträden.

Resultatet:
De äldre mår, sover och äter bättre. Konsumtionen av läkemedel har minskat och därmed också kostnaderna.