Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Utbildning gav lägre lön

Publicerad: 20 september 2007, 07:49

På senare år har undersköterskorna fått rejäla lönelyft, medan sjuksköterskelönerna stagnerat. Sjuksköterskan Håkan Karlsson vann inget på att utbilda sig. Tvärtom.


– Alla tycker att vi sjuksköterskor ska ha skäliga löner, men vem ska betala? Löneetiken får ingen plats på dagordningen och blir till ett prob­lem som skyfflas fram och tillbaka.

Det säger Håkan Karlsson, sjuksköterska vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han tjänar i dag 19 600 kronor i månaden och tror att han hade haft mer om han i stället för att utbilda sig vidare hade fortsatt sin tjänst som undersköterska.

– Man uppmuntrar oss till vidareutbildning, men lönekuvertet säger en annan sak.

Håkan Karlsson är noggrann med att påpeka att kritiken inte är personlig.

– Vårdpersonal och vårdenhetschefer gör så gott de kan och har befogenhet att göra. Men någon måste påvisa konsekvenserna av att ingen tar ansvar. Jag skäms över att tala om min lön när det egentligen borde vara arbetsgivaren som ska skämmas, säger han.

Håkan Karlsson har arbetat i vården sedan 1986. Han är snart 40 år och bor med fru och tre barn i en villa i Uppsala. För fem år sedan, då han hade en underskötersketjänst vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, rådde det brist på sjuksköterskor och överskott på undersköterskor. Han och hans kollegor uppmuntrades att utbilda sig vidare - med ett ekonomiskt bidrag på 5 000 kronor per termin som morot. Tillsammans med en kollega nappade han på erbjudandet, fick tjänstledigt och gick de tre åren på sjuksköterske­utbildningen. Efter halva tiden drogs det ekonomiska bidraget in, utan motivering. Och när examen var tagen rådde inte längre någon brist på sjuksköterskor och det visade sig att det inte längre var aktuellt att komma tillbaka till avdelningen.

– Jag fick beskedet från min tidigare chef att jag skulle söka jobb som alla andra. Vi fick ingen hjälp att konvertera tjänsterna och hade alltså ingen fördel gentemot andra sökande, berättar Håkan Karlsson.

Under tiden han sökte jobb arbetade han åter som undersköterska, men fick efter någon månad napp på onkologen. Ingångslönen han fick låg på 19 200 kronor i månaden och var ”bestämd av divisionen och inte förhandlingsbar”. Vad han hade som undersköterska minns han inte längre.

– När man tjänar dåligt, skäms man och vill inte prata om det. Man är inte stolt och lägger därför inte siffrorna på minnet.

Men jämför han med vad hans kollegor som är undersköterskor har i dag, ser han att han troligtvis hade tjänat ekonomiskt på att inte vidareutbilda sig. Att plugga i tre år innebär också förlorad arbets­inkomst under samma tid.

Från fackets sida fick han rådet att begära 22 000 kronor i lön.

- Men hur rimligt är det? Vad ska man sätta emot? Arbetsgivarnas trumf är ju att de i stort sett har monopol på verksamheten, särskilt om man vill jobba med akutsjukvård.

Facket skulle generellt sett kunna agera tuffare, anser Håkan Karlsson. Kanske skulle en konflikt behöva drivas till domstol, till exempel. Han tycker också att fackrepresentanterna borde vara mer aktiva vid nyanställningar, så att lönerna hamnar på en värdig nivå direkt.

Samtidigt som glappet till undersköterskornas löner minskat, ökar skillnaderna till läkarnas lönenivå, ett annat faktum som Håkan Karlsson ställer sig frågande till. Han trivs med sitt jobb och vill stanna på sin arbetsplats, men önskar att arbetsgivarna var mer rädda om sin personal.

– Om arbetsgivaren betalar skäliga löner tror jag att den kostnaden tas igen på att personalen stannar och inte bränner ut sig. Det är många sjukskrivningar i vården i dag och många skulle jobba deltid om de hade råd.

Att inte betala skäliga löner innebär att man förlorar många duktiga medarbetare till andra landsting och måste lära upp ny personal – en kostnad som inte syns i revisionen men som kostar skattebetalarna, menar Håkan Karlsson.

Agneta Wiberg, Vårdförbundets lokala ordförande i Uppsala, är högst medveten om problematiken och känner till många medlemmar som ligger på samma lönenivå, eller ännu lägre.

– Jag har kopior av anställningsbevis från förra året som visar att ett antal sjuksköterskor vid samma sjukhus har fått ingångslöner på 17- 18 000 kronor. Det är rent hiskeligt och en skam för en hel yrkeskår.

Bekymret med lönerna gäller också sjuksköterskor som vidareutbildar sig, enligt Agneta Wiberg, som anser att de har en ”usel löneutveckling”. På vissa håll i landet är situationen svårare för Vårdförbundets medlemmar än andra, menar hon.

– Akademiska sjukhuset i Uppsala, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset är arbetsplatser där arbetsgivarna inte tar sitt ansvar, utan bedriver en lönepolitik som drabbar våra medlemmar. Vid Akademiska sjukhuset handlar det om att arbetsgivarna för några år sedan gjorde upp en trappstegsmodell för sjuksköterskornas löner, där det till exempel anges hur mycket en nyanställd ska få, säger Agneta Wiberg.

– Men det är varken förankrat eller förhandlat med oss. Från deras håll gör de allt för att hålla kostnaderna nere och inte spräcka budget. Men vad är det för lönestruktur vi ska ha inom vården? Vilka normer ska vi ha? Vi kommer att stå inför en brist och behöva både behålla och rekrytera sjuksköterskor.

Dagens Medicin har bett personalansvariga vid Akademiska sjukhuset i Uppsala att kommentera Håkan Karlssons kritik mot hur sjukhuset hanterade hans vidare­utbildning till sjuksköterska. Men på sjukhuset finns det inte någon nu ansvarig som är beredd att kommentera hur utbildningssatsningen hanterades.

Maria Bång

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News