Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Utbildning i teknik behövs men när ska det finnas tid för den?

Publicerad: 22 Augusti 2002, 10:13

Hur står det till med kunskapen om all den medicintekniska utrustning som i en ständigt ökad omfattning är del av vårdpersonalens vardag? Apparaterna blir mer och mer avancerade, och förmodligen också säkrare, men får alla som använder dem verkligen utbildning i den utsträckning som krävs? Avsätter verksamhetscheferna tid för något som minskar den produktiva" tiden för kliniskt arbete i en alltmer slimmad organisation?


"  Det tycks finnas en växande oro bland vårdpersonalen kring de här frågorna. På ett seminarium som branschföreningen Sjukvårdens levererantörsförening, SLF, arrangerade i vintras kring rapportering av olyckor och incidenter handlade de flesta frågorna från deltagarna om behovet av utbildning. För att försöka svara på några av frågorna ovan genomförde Dagens Medicin en undersökning.  Undersökningen gjordes i enkätform och skickades till verksamhetscheferna vid samtliga intensivvårdsavdelningar som av tradition är tekniktunga avdelningar.   Resultatet av enkäten kan sammanfattas så här: Det finns utbildningsplaner vid samtliga avdelningar, men de täcker inte utbildningsbehovet och bristen är särskilt påtaglig när det gäller läkare.   "Ni skulle förmodligen ha fått ett sämre resultat om ni i stället gjort enkäten på operationsavdelningar" är en kommentar vi fått. Operationsavdelningarna var för bara tio år sedan relativt befriade från medicinteknisk utrustning, men har sedan dess översvämmats med utrustning för titthålskirurgi, ultraljudsverktyg, laserteknik med mera. Och sannolikt har utbildningen i medicintekniska aspekter försummats.  Hälften av de verksamhetschefer som besvarat enkäten anger att deras utbildningsplan inte alls eller bara delvis täcker behovet. Som orsak anger man brist på tid och resurser. Den personalkategori som verksamhetscheferna tror är i störst behov av utbildning är läkarna.  En överväldigande majoritet av verksamhetscheferna anger att denna situation beror på resurs- och tidsbrist: "Vi är för få anestesiläkare, vilket gör att vi inte hinner med att utbilda oss", "Medicinteknisk utbildning konkurrerar med kliniskt arbete", är några typiska kommentarer som vi fått. En godtagbar ursäkt?   - Nej, det är ju rätt ointressant sett ur patientens synvinkel. Det är verksamhetschefens ansvar att se till att det finns tid till utbildning. Över huvud taget är jag rätt förvånad över att inte fler patienter ifrågasätter läkarnas kompetens, säger Lars Wiklund, ordförande i svensk förening för anestesi och intensivvård, SFAI.  Resultatet kan heller inte anses vara särskilt uppseendeväckande, utan överensstämmer väl med tidigare liknande undersökningar. Bland annat utfrågade Margareta Hellström på dåvarande Arbetsmiljöinstitutet 362 slumpmässigt utvalda läkare angående deras arbetssituation. Det visade sig att endast 10 procent av de tillfrågade läkarna hade fått systematisk utbildning på den utrustning som de använde dagligen (Källa: "Läkares arbetsvillkor inom olika specialiteter" av Margareta Hellström, Undersökningsrapport/Arbetsmiljöinstitutet 1993:33, Solna, Arbetsmiljöinstitutet, Förlagstjänst).  Sven-Olof Nyman är medicinteknisk chef i Varberg och utbildare i ämnet medicinsk teknik på högskolenivå sedan många år.  - Läkarna litar på att sköterskorna kan utrustningen. Särskilt narkosläkare jobbar på flera avdelningar och varken kan eller hinner lära sig all apparatur de kommer i kontakt med. Det är ett resursproblem, men också en attitydfråga från läkarnas sida. När läkarna är med på våra utbildningar börjar de skruva på sig efter tio minuter, tittar på klockan och säger att "tyvärr måste jag gå nu", säger Sven-Olof Nyman.  En annan förklaring till de bristfälliga medicinteknikkunskaperna, enligt Nyman, kan vara att det saknas tekniskt kompetent personal som även är kunnig i utbildningsmetodik. Vem har lärt upp dem som utbildar?  - En annan intressant grupp är den inhyrda personalen. Vilken utbildning får den? Ofta får de bara en personsökare i handen och ett "var så god och jobba", säger Sven-Olof Nyman.  Och hur är det med grundutbildningen på skolorna? Är det kanske så att grundutbildningen för läkare bör ändras?  - Den här utbildningen i medicinsk teknik bör ligga i läkarnas specialistutbildning, eftersom olika inriktningar har olika behov. Därefter är det verksamhetschefens ansvar att se till att personalen får den fortbildning som krävs med hänsyn till patientens säkerhet och att det finns rutiner för att använda och hantera utrustning. De reglerna följs inte alltid, säger Nina Rehnqvist, överdirektör på Socialstyrelsen med ansvar för hälso- och sjukvårdsavdelningen.  Läkare anser själva att de inte behöver ytterligare utbildning. Det var en slutsats från ett examensarbete, se nedan, där personal vid fem medicinvårdavdelningar fick svara på en enkät om utbildningsbehov i medicinteknisk säkerhet.  Anmärkningsvärt är att bara 5 av 14 läkare tog sig tid att besvara enkäten. Av dessa fyra var det bara en läkare som ansåg sig ha behov av grundutbildning och två som ansåg sig behöva fortbildning.  En naturlig fråga att ställa sig är om organisationerna ute på sjukhusen har slimmats så mycket att läkarna inte har tid att utbilda sig - och än mindre har tid att besvara enkäter.   - Det kan vara så men det är inte säkert. Det kan lika gärna vara en arbetsledningsfråga, menar Nina Rehnqvist som inte ser något omedelbart behov av agerande från Socialstyrelsens sida med anledning av Dagens Medicins undersökning.  - Vi följer de medicintekniska frågorna hela tiden och resultatet av undersökningen stämmer med den bild vi har av situationen.

Benny Andersson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev