Utredning om forskningsfusk på gång

När lärosäten misstänker att någon forskare har fuskat ska de, enligt högskoleförordningen, utreda eventuella oegentligheter själva. I arbetet kan universitetet inhämta ett yttrande från en extern expertgrupp vid Centrala etikprövningsnämnden för att få vägledning. Men detta sker sällan.

Universitetens utredningar om forskningsfusk har ifrågasatts i flera fall. Bland annat kan det finnas olika tolkningar av vad som är forskning och inte, oklarheter om hur expertgruppen ska anlitas eller misstankar om jäv.

”Rättssäkerheten vid bedömning av misstänkt oredlighet är bristfällig”, skrev Sveriges universitets- och högskoleförbund och Vetenskapsrådet i en skrivelse till regeringen 2013. De uppmanade då regeringen att tillsätta en utredning som ska föreslå en ny ordning för hur ärenden om forskningsfusk ska hanteras. En sådan utredning är nu på gång.

– Vi arbetar med direktiv till en utredning som ska se över regelverket för oredlighet i forskning. De kommer att vara klara inom kort, berättar Maria Soläng, pressekreterare hos forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S).

Karolinska institutet friade nyligen en kirurg från misstankar om forskningsfusk eftersom den experimentella kirurgi han ägnade sig åt inte klassades som forskning, enligt KI.

I samband med detta efterlyste KI:s rektor Anders Hamsten ett annat system för utredning om oredlighet i forskning.

I fallet med kirurgen har forskningsfinansiären Vetenskapsrådet, kommit till en annan slutsats än KI. Rådet anser att de transplantationer som kirurgen gjort är forskning och att han saknat de tillstånd som krävs för att uppfylla villkoren för att få forskningsanslag. VR har därför stoppat utbetalningarna till projektet.

MIA WÄRNGÅRD