Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

V kräver regeringen på mer pengar till vården

Publicerad: 6 April 2004, 11:30

Regeringen, v och mp kunde inte enas om hur 1,7 miljarder kronor till vårdgarantin och psykiatrin skulle fördelas i vårbudgeten. Nu sätter sig parterna i nya förhandlingar - och v kräver ännu mer resurser till vårdsektorn inför höstbudgeten.


I lördags, den 3 april, träffade regeringen, v och mp en överenskommelse om vårbudgeten.  Den innehåller stora satsningar på landets kommuner och landsting i form av bland annat höjda sysselsättningsstöd och statsbidrag.  Redan i december enades de tre parterna om att 4 miljarder kronor ska satsas på kommuner och landsting under både 2005 och 2006. Den nya uppgörelsen innebär att de 8 miljarderna plussas på med ytterligare 5,5 miljarder i direkta stöd och ytterligare någon miljard i indirekta stöd.  Däremot kunde parterna inte enas om hur en post på 1,7 miljarder till vårdsektorn skulle fördelas.  Socialdemokraterna ville öronmärka 750 miljoner kronor av de pengarna för en vårdgaranti, 500miljoner för satsningar inom psykiatrin och även ha satsningar på bland annat missbrukarvården.  - Om vi gör särskilda satsningar vill vi inte att pengarna ska försvinna ut i landstingens svarta hål, säger Sven-Erik Österberg, ordförande i finansutskottet och budgetförhandlare för s.  Vänsterpartiet och miljöpartiet har dock motsatt sig öronmärkta satsningar.  - Vi har en större tro på det kommunala självstyret, säger Ingrid Burman (v), ordförande i socialutskottet.  Avgörandet om de 1,7 miljarderna till vårdsektorn har därför skjutits upp till höstbudgeten.  Öppnar för ytterligare satsningar  Ingrid Burman, som också är förste vice ordförande i v, säger redan nu till Dagens Medicin att ännu mer resurser bör sättas av till vårdsektorn i höstbudgeten.  - Ja, det tycker jag.  Varför då?  - Vi vet att vårdsektorn är underfinansierad. Och om staten ska lägga på vården ytterligare pålagor, som vårdgarantin och satsningar på psykiatrin, krävs det att vi finansierar det fullt ut.  Hur mycket extra pengar behövs?  - Det är svårt att säga om det handlar om flera miljarder kronor eller om det är mindre. Jag har inget beredningsunderlag. Men det bör vi ta fram inför vår gemensamma diskussion, som jag vill att vi startar så snart som möjligt.  I ett pressmeddelande skriver finansdepartementet:  "Diskussionen om hur mycket pengar som ska tillföras vårdsektorn fortsätter mellan de tre partierna i samband med budgetförhandlingarna i höst."  Sven-Erik Österberg medger att skrivningen öppnar för ytterligare satsningar på vården.  - Man aviserar i det här att det kan finnas skäl att analysera hur vårdsektorn utvecklas. Budgeten är ju inte låst, utan det blir en detaljbehandling i höst.  Avvisar ny fördelningsmodell  I de fortsatta förhandlingarna ska också Landstingsförbundet och Kommunförbundet vara med.  De båda förbunden är starka motståndare till varje öronmärkning av statliga pengar.  Förbunden avvisar också den fördelningsmodell som regeringen och den nationella psykiatrisamordnare Anders Milton pläderar för inom psykiatrin. Den innebär att kommuner och landsting ska skjuta till lika mycket som staten för att det ska utgå några pengar.  - I så fall tvingas vi ta resurser från andra verksamheter för att satsa på psykiatrin. Det vore mycket olyckligt, säger Stefan Ackerby, chefekonom på Landstingsförbundet.  Sven-Erik Österberg antyder att s kan tänka sig att släppa kravet på öronmärkning av vårdpengarna och på att kommuner och landsting ska satsa lika mycket som staten i den psykiatriska vården.  - Man kanske kan uppnå samma mål på andra sätt, säger han.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev