Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Väntetiderna på akuten ökar

Publicerad: 11 December 2013, 15:40

Foto: Photos.com

I snitt tillbringar en patient 2 timmar och 46 minuter på akuten. Det är 18 minuter mer än 2010.


Det visar Socialstyrelsens kartläggning av väntetider på Sveriges 70 akutmottagningar i landet, som presenteras i dag.

– I princip alla akutmottagningar säger sig ha arbetat för att  förkorta väntetiderna men resultatet är tyvärr inte i paritet med  arbetet, konstaterar Mats Granberg, utredare på Socialstyrelsen.

Utredningen mäter dels tiden fram till att patienten bedöms av  läkare, dels den totala tiden patienten vistas på akutmottagningen, det  vill säga till dess hen går hem eller läggs in på en avdelning.

Patienter som är 80 år och äldre behöver vänta kortare tid på att  träffa en läkare men får spendera 30 minuter längre tid totalt på  akuten. Det innebär i snitt 3 timmar och 15 minuters väntetid.

Det beror sannolikt delvis på att cirka hälften av de äldre  patienterna behöver slutenvård och får vänta på grund av platsbrist,  tror Mats Granberg.

– Det är oacceptabelt. En så skör patientgrupp ska inte behöva vara  på akuten alls, det är inte rätt vårdmiljö. De borde kunna tas till  geriatriken direkt eller tas om hand av ett speciellt vårdteam, säger  han.

En majoritet av landstingen har målet att 90 procent av patienterna  inte ska behöva spendera mer än fyra timmar totalt på akuten. Bara sju  akutmottagningar når målen, enligt kartläggningen.

Skillnaderna mellan stora och små akutmottagningar är påtaglig.  Väntetiden för att träffa en läkare i Bollnäs och Piteå är 20 minuter.  På Sahlgrenska, som har längst väntetid innan läkarbedömning, är den 1  timme och 53 minuter.

– Ju större akutmottagning, desto längre väntetider. Det finns nog en  gräns där antalet patienter blir för stort för att man ska kunna  upprätthålla effektiviteten, man måste börja tänka nytt, säger Mats  Granberg.

De stora skillnaderna visar också att det finns en  förbättringspotential, menar han, utan att vilja lägga hela skulden på  akutmottagningarna själva.

– Kanske tilldelas de för lite resurser och då måste landstingen ta tag i det, säger Mats Granberg.

SUSANNA PAGELS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev