Nyheter
Väntetiderna till psykiatrin pressas ner
Publicerad: 28 maj 2013, 09:30
Striktare syn på vad som är psykiatrisk sjukdom eller inte minskar antalet onödiga inskrivningar. Arbetssättet, baserat på patientflöde, förkortar väntetiderna och får nu hedersomnämnanden i Guldskalpellen.
Tidigare var två arbetsteam inom den psykiatriska öppenvården i Sollentuna uppdelade på geografiskt område. Det innebar att patienterna kunde få olika behandling beroende på var i kommunen de bodde.
– Eftersom kompetensen i de olika personalgrupperna såg olika ut kunde också behandlingen bli helt olika, säger Birgitta Westerberg, enhetschef för Sollentuna psykiatriska öppenvård.
Nu är teamen i stället baserade på patientflödet. Det ena mottagningsteamet tar hand om patienter som behöver en begränsad insats och erbjuder högst tio återbesök. Målet är att avsluta dessa patienter inom den gränsen, vilket går att göra i 80 procent av fallen. Det andra teamet tar hand om patienter som behöver mer omfattande insatser.
– Vi arbetar efter ett flöde av patienter, där vi från början erbjuder en begränsad insats. Om vi sedan märker att det inte räcker, sker ett ställningstagande till en längre kontakt. Orsaker till att fler möten behövs kan till exempel vara att patienten är självmordsbenägen, säger Birgitta Westerberg.
För att bli mer effektiva med kortare väntetider bokar ledningen för den psykiatriska öppenvården in patientbesök i medarbetarnas kalendrar.
– Vi är ganska ensamma om det här sättet att arbeta. På andra ställen är det ofta så att man själv bokar in patienten och det tror jag är ett problem som leder till för långa väntetider. Vi är för närvarande den enda mottagningen i Stockholm som klarar vårdgarantitiderna.
Tidigare har personalen på mottagningen haft svårt att avsluta patienter och skilja på psykiatrisk sjukdom och andra problem.
På grund av det har patienterna funnits kvar länge och tagit upp andra, mer behövande, patienters plats.
– Man utvecklar en relation, lär känna personen och det finns alltid behov av att prata om livets lidande. Men nu har vi blivit mer strikta på vad som är psykiatrisk sjukdom och vad som är andra problem, säger Birgitta Westerberg.
MICAELA TORESSON