Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Varannan behandling mot höga blodfetter misslyckas

Publicerad: 11 april 2006, 10:59

Inte ens hälften av de patienter som behandlas för höjda kolesterolvärden når behandlingsmålen. Det visar en ny studie som Astra Zeneca har gjort.


Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste orsaken till för tidig död i västvärlden, vilket till stor del beror på för höga kolesterolvärden.

Men runt hälften av dem som behandlas med blodfettsänkande läkemedel når inte Läkemedelsverkets fastställda behandlingsmål, eftersom sjukvården inte följer upp behandlingen. Det visar en studie som Astra Zeneca har gjort.   Sedan 2003 ingår Astra Zenecas blodfettsänkande läkemedel Crestor (rosuvastatin) i läkemedelsförmånen under förutsättning att de billigare läkemedlen inte har gett tillräckligt resultat.

Samtidigt ålades Astra Zeneca att redovisa hur Crestor används i svensk sjukvård och vilken plats den har i behandlingen, som underlag för en bedömning om fortsatt subvention. Studien baserades på retrospektiva data i form av journalgenomgångar från 183 vårdcentraler och tio sjukhus som valdes ut slumpartat och innehåller uppgifter från 2068 patienter.

- Studien visar att sjukvården i väldigt stor utsträckning följer de riktlinjer som är satta. Man ger i första hand råd om kost och motion, och när man inte får en sänkning med simvastatin prövar man att höja dosen innan man prövar en ny medicin. På så vis följer man upp behandlingen en bit, men någonstans ger man upp för tidigt, säger Johan Brun, medicinskt ansvarig på Astra Zeneca och samordnare av studien.

Professor kritiserar landstingen  I studien nådde inte 55 procent av patienterna med hög risk för hjärt-kärlsjukdom och 52 procent av patienterna med måttlig risk de rekommenderade behandlingsmålen för totalkolesterol.

Enligt Läkemedelsförmånsnämnden ska dyrare och mer effektiv medicin endast sättas in när det av läkemedelskommittéerna rekommenderade och billigare läkemedlet simvastatin inte räcker till. Men resultaten från studien visar att uppföljningen brister och att man i många fall inte sätter in den dyrare och mer effektiva medicinen.

Professor Björn Beermann vid Läkemedelsverket anser att landstingen måste bli bättre på att följa upp och nå de uppsatta behandlingsmålen, annars riskerar patienter att drabbas av komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdomar.

- Det här betyder att man använder bra verktyg på ett icke-  optimalt sätt. Man måste införa krav på uppfyllandet av behandlingsmål från landstingens sida. Som det är i dag delar landstingen ut en mängd pengar men de vet inte vad man gör för pengarna, säger han.

Behandlingsresultatet räknas inte  En av prövarna i studien är Lennart Nord som är medicinskt ansvarig läkare på Stenungsunds vårdcentral. Han är bekymrad över att sjukvården inte reagerar när patienterna inte når behandlingsmålen.

- Det här är inte den enda studien som visar att man inte når målen, det finns diabetesstudier som visar på samma sak. Och övergripande tittar vi väldigt sällan på vad vi når för resultat, utan tittar i stället på de ekonomiska resultaten, säger han.

Lennart Nord menar att sjukvården är bra på att sätta in statiner, men dåliga på att faktiskt sänka kolesterolvärdet till behandlingsmålet.

- Det finns inget incitament där man räknar resultaten. I budgeten står det att man ska hålla tillbaka på dyra läkemedel.   Lennart Nord tycker det är helt rätt att de billigare medicinerna används i första hand, men att sjukvården borde satsa på att nå resultat i stället för att räkna antal besök.

- Vi är ju människor, så när fokus förskjuts från resultat till ekonomi så påverkar det oss, säger han.

Maria Henderson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev