Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Vårdcoacher minskade KOL-kostnad radikalt

Publicerad: 11 oktober 2012, 08:39

När KOL-patienter fick egna vårdcoacher minskade vårdkostnaderna med 30 procent. De kände sig tryggare, även om livskvaliteten var ungefär densamma.


Stockholms läns landsting går vidare med sitt utvecklings- och forskningsprojekt om aktiv hälsostyrning, AHS. Meningen är att tidigt fånga upp svårt sjuka människor och ge dem stöd genom vårdcoacher, som är specialutbildade sjuksköterskor.

Första året riktade sig projektet till mångbesökare. Sedan förra sommaren är även patienter med KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, med.

I en första uppföljning av KOL-delen ingår drygt 500 personer som fått erbjudande om en vårdcoach och drygt 400 personer i en kontrollgrupp. Efter 13 månader visar det sig att antalet vårddygn och totala vårdkostnader har blivit 30 procent lägre än i kontrollgruppen.

– Framför allt gäller det kostnader för inläggning på sjukhus och annan akut vård, säger Ann Fjellner, ordförande i styrgruppen för AHS och senior medicinsk rådgivare inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm.

En genomsnittlig KOL-patient kostar i dagsläget 115 000 kronor per patient och år. För patienterna i studien är kostnaden sänkt till 79 000 kronor, vilket motsvarar 31 procent. Då ingår läkemedel som används i slutenvården.

De utvalda patienterna får träffa sin vårdcoach vid ett timslångt tillfälle. Då bedömer sjuksköterskan om det finns brister i vården och en åtgärdsplan utformas.

Sedan sköts kontakterna på telefon och genom att coachen ringer upp vid på förhand bestämda tider. Arbetssättet ska skapa trygghet hos patienterna och göra att de inte lika ofta som tidigare måste åka in akut på sjukhus.

– Coacherna ska vara ett komplement till den vanliga vården. Inte ta över eller ompröva beslut som tas av vårdgivarna, säger Ann Fjellner.

Mångbesökarna redovisade stora förbättringar av den självuppskattade livskvaliteten. För KOL-patienterna handlar det om mer marginella förändringar. Det psykiska välbefinnandet, till exempel, ökade endast med några få procent.

– Än vet vi inte vad det beror på. Men sannolikt är KOL-patienterna mycket sjukare rent fysiskt och även äldre än mångbesökarna, säger Ann Fjellner.

Patienterna själva sätter högst värde på att de har en kontaktpunkt i den komplexa sjukvården och att de vet att någon kommer att ringa på utsatt tid.

”Det känns verkligen bra att ha en människa man kan vända sig till som lyssnar och försöker hjälpa mig. Jag är ensamstående och har ingen att vända mig till” svarar en person i en patientenkät.

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev