Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Vården tvingas lösa läkarbrist själv

Publicerad: 30 maj 2013, 08:52

Bara sex landsting tror att allmänläkar­bristen är löst om tio år. Läkarna kräver nu en nationell satsning på fler läkare i primär­vården. Men någon sådan är inte i sikte.


Läkarförbundet har i dag lämnat in en skrivelse till regeringen där det kräver en nationell handlingsplan för att säkra läkarbemanningen­ inom primärvården.

Ute i landet är synen pessimistisk på om det går att lösa allmänläkarbristen de kommande tio åren. En rundringning som Dagens Medicin gjort visar att landstingen i dags­läget behöver närmare 600 allmänläkare för omedelbar anställning. Och hoppet att komma åt problemet är litet. Bara 6 av 21 landsting och regioner svarar att de tror att bristen är löst år 2023. Fyra svarar att de inte tror det och elva landsting tvekar inför frågan och kan inte ge ett rakt svar.

Enligt en undersökning som Läkar­förbundet gjorde i mars saknas 1 400 allmänläkare i Sverige. Detta för att nå förbundets mål om en ­specialist per 1 500 patienter. Allmänläkarna kräver nu krafttag.
– Det vore oerhört tragiskt om det görs en likadan undersökning om tio år som visar samma resultat.­ Den utveckling vi ser nu stämmer dåligt överens med den politiska ambitionen att primärvården ska vara basen för framtidens sjukvård, säger Ove Andersson, ordförande i Distriktsläkarföreningen.

Han hoppas på initiativ från regeringen och socialminister Göran Hägglund (KD).
– Departementet borde arbeta med planeringen av framtidens sjukvård. Ingen har i dag tagit ansvar för att diskutera hur läkar­bemanningen ska se ut i framtidens sjukvård. De delar av sjukvården som har störst behov måste också­ vara de som får det största till­skottet av läkarbemanning, säger Ove Andersson, som framför allt ­lyfter fram behovet av fler ST-platser­ i allmänmedicin.

Några landsting har redan dragit i gång sådana satsningar, men det räcker inte, enligt Ove Andersson.
– Det behövs en satsning på nationell nivå och en nationell finansiering för att få fler ST-tjänster i allmänmedicin. Om det är SKL eller regeringen som står för finansieringen är sekundärt, säger han.

Men från regeringens sida kommer ingen hjälp. Inga pengar har öronmärkts för allmänmedicinen.
– Det finns ingen planerad särskild satsning på fler allmänläkare. Men vi behöver fler läkare generellt sett och det pågår flera satsningar­ för att åstadkomma det, säger ­Ulrica Sundholm (KD), politiskt sakkunnig på socialdepartementet.

Några initiativ för just allmänläkare är heller inte att vänta vid ett maktskifte i nästa års riksdagsval.
– Vi kommer inte att ta fram någon specifik handlingsplan för just specialister i allmänmedicin, säger Lena Hallengren (S), vice ordförande­ i riksdagens socialutskott.
Inte heller Sveriges Kommuner och Landsting planerar konkreta åtgärder mot allmänläkarbristen.
– Vi har inga sådana pengar. Varje­ landsting måste själva fundera på hur de vill att utvecklingen av läkarbemanningen ska se ut de närmsta tio åren, säger Agneta Jöhnk, direktör för avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL.

Läkarförbundet vill starta ett p­rojekt tillsammans med regeringen­ och SKL för att hitta lösningar på allmänläkarbristen. Men hittills har förbundets invit fått nobben.
– Varken SKL eller regeringen har velat avsätta de futtiga miljoner som detta arbete skulle kosta, och som sjukvårdsdirektörerna i landet efter­lyser. Samtidigt kostar hyrläkarna inom primärvården miljarder, ­säger Svante Pettersson, utredare på Läkar­förbundet.

Relaterat material

Vårdcentral tar saken i egna händer

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev