Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Vårdens digitalisering kräver modernare lagstiftning

Publicerad: 9 juni 2020, 09:52

Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån

Lagstiftningen behöver moderniseras för att hänga med i vårdens digitalisering, enligt SNS-rapporten E-hälsa som app – dataskydd och datadelning.


Ämnen i artikeln:

SKR

Det finns fem stora utmaningar i relation till läget för det snabbt växande antalet hälsoappar, enligt rapportens författare Cecilia Magnusson Sjöberg, juridikprofessor och ämnesföreståndare för rättsinformatik vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.

“För att nå regeringens mål om att Sverige ska vara bäst på e-hälsa 2025 måste man låta juridiken vara med redan under utvecklingsstadiet av hälsoappar. Bättre juridisk framförhållning kan många tjäna på. Leverantörer kan lättare förstå vilka regler som gäller, patienter får bättre kontroll över sina personuppgifter och konsumenter av hälsodata kan enklare ta tillvara sina rättigheter”, säger Cecilia Magnusson Sjöberg i en presskommentar.

Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa inom Sveriges Kommuner och Regioner håller med om att regelverken måste uppdateras.

– Regeringen behöver öka takten. Patientdatalagstiftningen var omodern redan när den trädde i kraft, eftersom teknikutvecklingen går så snabbt. Hela offentliga sektor arbetar intensivt med personcentrering och samverkan över gränser - då fungerar inte lagstiftning som är organisationsfokuserad. Och nu när svensk hälso- och sjukvård gör större investeringar än någonsin tidigare på att byta ut gammal teknik mot moderna lösningar behöver vi snabbt få på plats ett regelverk som stödjer omställningen. Vi behöver en modern lagstiftning som utgår mer från principer än detaljer, det möjliggör smart innovation för hur värde skapas, säger han till Dagens Medicin.

Patrik Sundström anser inte att arbetet med att modernisera lagstiftningen behöver fördröjas av coronapandemin.

– Problemen med nuvarande lagstiftning har varit kända i många år, och man kan dra många lärdomar av den stora omställning, inte minst med digitala arbetsmetoder, som sjukvården gjort under våren 2020, säger han.

Utmaningarna

■ Motsättningar mellan de hälsoappar som finns på marknaden och juridiken. Hälsoappar används trots att rättsläget på flera områden är oklart, bland annat när det gäller överföring av personuppgifter till länder utanför EU.
■ Den förvaltningspolitiska styrningen ger inte berörda myndigheter och aktörer tillräckliga förutsättningar för att utveckla hälsoappar.Cecilia Magnusson Sjöberg exemplifierar med eHälsomyndighetens uppdrag att ta fram personliga hälsokonton. Projektet pågick i sex år för att sedan stoppas helt när Datainspektionen inte fann stöd för eHälsomyndighetens tolkning av den gällande lagstiftningen.
■ En del obefogade rättsliga hinder som begränsar hälsoappars potential, men som antagligen skulle kunna gå att undanröja. Exempel: lagstiftarens ambition att genomgående utveckla teknikneutrala regelverk. Bestämmelserna tenderar då att bli så generellt hållna att de som ska tillämpa dem inte får tillräckligt stöd för att bedöma vad som är tillåtet respektive förbjudet.
■ Sanktionsavgifterna enligt GDPR skiljer sig kraftigt åt mellan offentlig och privat sektor, vilket innebär att den ekonomiska risken blir betydligt större för privata leverantörer.
■ Det saknas ett tydligt ansvar för det digitala arvet, det vill säga äldre komplexa it-system som fortfarande är i drift.

Nina Hedlund

nina.hedlund@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

SKR

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev