Vårdsamordnare ny hjälp för de svårast psykiskt sjuka

Nu vill regeringen sprida arbets­sättet och satsar 20 miljoner kronor under fem år på att kommuner och landsting på tio orter ska pröva modellen i samverkan.

Det är Nationell psykiatrisamordning som har föreslagit det projekt som regeringen sade ja till i torsdags, den 14 september.

Projektet innebär att kommun och landsting arbetar gränsöverskridande i särskilda team för patienter med svåra psykiska sjukdomar, som schizofreni och psykos. Det handlar om personer som behöver stora och omfattande insatser från en rad aktörer under flera år, för att klara ett liv utanför kliniken.

En särskild vårdsamordnare, som till exempel kan vara sjuksköterska, mentalskötare, kurator, arbets­tera­peut eller socionom, håller samman teamets insatser.

Vårdsamordnaren är personligt ansvarig för att driva på att patienten får hjälp med till exempel myndighetskontakter och vård, men också saker som behövs för att vardagslivet ska fungera, som bostad, ekonomi och meningsfull sysselsättning.

Alla viktiga personer samlas  Regelbundet några gånger per år ska samordnaren samla alla personer som är viktiga för patienten till möten. Det kan vara den behandlande läkaren, kuratorn, boendestödjaren i kommunen, patientens föräldrar, gode man eller nära vän.

Uppskattningsvis 200 vårdsamordnare på ett tiotal orter ska få en specialinrättad högskoleutbildning för att klara sitt nya uppdrag.

Men för att förankra samordningen ska även alla i omgivningen - från behandlande läkare i teamet till beslutande politiker i nämnder - snabbutbildas för att få en orientering i vårdsamordningens koncept. På varje ort kan det handla om hundratals personer.

- Det räcker inte med nya kunskaper hos vårdsamordnaren. För att samordningen ska lyckas är det avgörande att alla inblandade är beredda att ändra sitt sätt att arbeta och organisera sig, säger Ing-Marie Wieselgren, huvudsekreterare på Nationell psykiatrisamordning.

Susan Stockman är enhetschef för Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborgs vårdsamordnarteam, kallat nå ut-teamet. Hon är i grunden sjuksköterska, men också själv aktiv vårdsamordnare, eller case manager, som det även kallas.

- Jag kan inte låta bli att fortsätta vara case manager vid sidan av chefsjobbet. Det är så givande.

Patienterna mer nöjda  Utvärderingar har visat att teamets samverkande insatser har lett till att de anhöriga var mindre belastade och patienterna mer nöjda och mindre inlagda än på jämförda mottagningar.

- Vi ger patienterna och de anhöriga verktyg för att känna igen symtom, så att patienten ska klara ett liv utanför kliniken, säger Susan Stockman.