Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Varnar för väntan på garanti

Publicerad: 11 november 2002, 12:32

Landstingsförbundets mål är att införa den nationella vårdgarantin från 2004. Men det kan dröja flera år innan den fungerar som den ska, enligt Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson (s).


- En sådan reform måste arbetas igenom ordentligt. Det viktiga är att vårdgarantin fungerar fullt ut i slutet av den här mandatperioden. säger han.  I valrörelsen lovade statsminister Göran Persson (s) att en nationell vårdgaranti skulle införas vid årsskiftet.  Socialminister Lars Engqvist (s) har sedan modifierat det löftet. I Dagens Medicin nr 45/02 säger han att vårdgarantin inte kommer att införas 2003, men "inom något år". Till nyhetsbyrån TT säger han att den "helst" ska införas inom två år.  Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson (s) säger nu att målet är att införa vårdgarantin från och med den 1 januari 2004. Men han lägger in kraftiga brasklappar för ett så tidigt införande.  - Det är alldeles uppenbart att det kommer ta ytterligare en tid innan det här sitter ordentligt, i organisation, i mottagning, i information. Vi vill inte från början ha en diskussion om att vårdgarantin inte håller vad den lovar. För att forma en vårdgaranti som håller kvalitetsmässigt behövs den här mandatperioden.  I en intervju med Dagens Medicin har Lars Engqvist öppnat för att införa vårdgarantin vid olika tidpunkter i olika delar av landet, med tanke på att vissa landsting har större problem än andra att kapa köerna. Den tanken avvisar Lars Isaksson bestämt.  - Det vore väldigt olyckligt att införa vårdgarantin vid olika tidpunkter. Då är det bättre att ha något år extra under mandatperioden för att säkra att vi gör det här rätt och att vi gör det vid samma tillfälle.  Med i Dagmaruppgörelsen  Landstingsförbundet och socialdepartementet har inlett de första förhandlingarna om vårdgarantin. Avsikten är att förhandlingarna ska rymmas inom ramen för nästa års Dagmar-uppgörelse, då staten och Landstingsförbundet förhandlar om statsbidrag. Det handlar bland annat om att hitta ett regelverk för vilka mät- och tidpunkter som ska finnas i vårdgarantin, gemensamma regler för remisskrav och ett samlat IT-stöd för uppföljning.  Och så handlar det om pengar.  - Den som inbillar sig att vi sätter detta i sjön bara med utvecklingsarbete och organisationsförändringar - och samtidigt gör allting annat vi är ålagda - gör det för enkelt för sig. Det krävs också ett resursinflöde till sjukvårdssystemet, säger Lars Isaksson.  Han vill inte på detta stadium ange vilka summor som krävs. Höjda statsbidrag eller höjda landstingsskatter är två möjliga tekniker att få in pengarna.  I förra veckan presenterade socialminister Lars Engqvist sitt sjukvårdspolitiska program för den kommande mandatperioden. Han meddelade då bland annat att Ädelreformen ska prövas.  Ädelreformen, som infördes 1992, innebar att huvudmannaskapet för äldres och funktionshindrades hemsjukvård flyttades från landstingen till kommunerna.  Lars Engqvist påpekar att det fortfarande rapporteras brister i samarbetet mellan kommuner och landsting och att det finns en osäkerhet om vem som har det ekonomiska och medicinska ansvaret. Därför vill socialministern utvärdera Ädelreformen och pröva om huvudmannaskapet åter bör ändras.  Lars Isaksson har inget emot en utvärdering, men tror inte att en ny omorganisation av huvudmannaskapet är lösningen på problemet.  - Det hjälper inte att flytta några gränser. Vad det handlar om är att vi måste hitta sätt och regelverk för att samarbeta över gränserna.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev