Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Västerbotten kan tvingas välja bort vård

Publicerad: 22 maj 2013, 10:00

Foto: Patrick Trägårdh. – Ska man göra så här stora besparingar måste man ifrågasätta hela verksamheten, säger Johan Ljungberg, Västerbottens läkarförening.

Skatteutjämningen skulle drabba Västerbotten med besparingar motsvarande 125 sjuksköterske­tjänster per år. Blir förslaget verklighet måste vård prioriteras bort, anser facken.


Enligt regeringens preliminära förslag om nya regler för skatteutjämningen går Västerbottens läns landsting miste om motsvarande 5–6 procent av landstingets nettokostnader.
– Det är en oerhört stor ­summa, även om genomförandet sker ­successivt fram till 2019, säger ­landstingets ekonomi­chef Mats Lindqvist.

Fram till 2019 förlorar landstinget 360 miljoner kronor och årligen minskar budgeten med 65 miljoner kronor, vilket kan översättas till 125 årslöner för sjuksköterskor per år.

2012 genomförde landstinget besparingar om 150 miljoner kronor och enligt Johan Ljungberg, andre vice ordförande i Västerbottens läkarförening, är det inte längre möjligt för landstinget att osthyvla bort miljonerna i vården.
– Visst kan det sparas lite i verksamheten men det är bara småpotatis i jämförelse, 360 miljoner kronor är nog omöjligt. Jag ser med oro på det här, säger han.

Även inom Vårdförbundet konstateras att Västerbotten kommer att ställas inför ett val ifall regeringens förslag går igenom.
– Man kommer att behöva välja bort för att över huvud taget kunna erbjuda befolkningen vård som är något sånär säker, säger Charlotta Hellström, vice ordförande i Vårdförbundet avdelning Västerbotten.

Och, fortsätter hon, besparingarna skulle inte bara bli Västerbottens bekymmer.
– Det är väldigt tragiskt, det känns som om man vill utarma hela Norrland där Norrlands universitetssjukhus och Västerbotten är ett nav.

Ingen av de båda fackrepresentanterna kan, eller vill, ge något svar på vilken vård som ska väljas bort. En höjning av landstingsskatten är visserligen en lösning på problemet men innan något sådant kan genomföras måste politikerna fråga sig själva hur mycket skatt de vill ta ut av befolkningen och om man kan stå för att Sveriges befolkning ska ha en likvärdig sjukvård, anser Johan Ljungberg. Den bästa lösningen är i stället en annan:
– Som det ser ut nu så blir det tungt för de små landstingen att bära sjukvårdskostnaderna som en åldrande befolkning medför, jag tycker att det är en kostnad som bör bäras solidariskt i hela Sverige, säger Johan Ljungberg.

Det faktum att riksdagens beslut om det nya systemet kan komma så sent som i december skapar en osäkerhet om förutsättningarna för 2014 års budget.
– Vi får planera utifrån olika alternativ, konstaterar Mats Lindqvist.

Relaterat material

Rysare väntar sjukvården i höst

VIVIANNE SPRENGEL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev