Vd om nya S:t Eriks ögonsjukhus: ”Man behöver planera dynamiskt”

Anders Boman är en mycket glad sjukhus-vd som just har fått nyckelkort och koder till sjukhuset han började planera för 12 år sedan. I september går flytten från läckande rör och dålig ventilation i 70-talshuset på Kungsholmen till nybyggda S:t Eriks ögonsjukhus med 14 700 kvadratmeter specialanpassade ytor för högspecialiserad ögonsjukvård i kvarteret Patienten i Hagastaden.

Anders Boman är barnortopeden som 2008 lämnade tjänsten som chef för barnakuten på Karolinska för vd-jobbet på ögonsjukhuset. I höst blir han också ordförande för i World Association of Eye Hospitals.

– Det är långa processer när man bygger ett nytt sjukhus och under tiden hinner både omvärlden och din egen verksamhet förändras under resans gång. Därför behöver man planera dynamiskt och inte statiskt, så att man kan arbeta på olika sätt i byggnaden,säger Anders Boman.

– Vi har försökt tänka modulmässigt utan för mycket specialanpassning av olika rum. Det är svårt att bygga nya operationssalar i en befintlig byggnad, därför att vi från början byggt in en överkapacitet – och den kommer vi att ha nytt av när vi ska arbeta ikapp vår vårdskuld efter pandemin, som är ungefär två månaders produktion.

I huset som ligger mittemot det gigantiska NKS-huset, får S:t Eriks ögonsjukhus sällskap av bland annat ett medicintekniskt företag, specialiserat på ögon samt ett privat ögonvårdföretag. Karolinska institutets optikerutbildning flyttar också med, från gamla till nya. Huset kallas Eye center of excellence.

– Det innebär inte någon certifiering, men speglar det vi vill vara - ett hus där vård, forskning och industri samverkar.

Kan man sitta för nära industrin?
– Om vi ska utveckla ögonsjukvården så måste vi samverka med Industrin, men självklart så ska vi följa alla regler och lagar som styr.

Flera arbetsgrupper med personal från från de olika mottagningarna och avdelningarna har arbetat under nära sex år med planering.

Vad har ni lärt av misstag i andra sjukhusbyggen?
– Inget specifikt, vi har försökt göra så bra som möjligt och bland annat titta på vår förebild och samarbetspartner Moorfields Eye Hospital i London. Fast en sak har vi lärt – att aktivitetsbaserade kontor inte passar alla, så det har vi valt bort.

Vad har ni fått kompromissa med i era önskemål?
– Att ytterväggarnas mått var låsta, vilket begränsade vår frihetsgrad. Egentligen hade vi velat ha större våningsplan.

Vad har varit sämst i gamla sjukhuset?
– Dålig ventilation och läckande rör. Ibland har vi fått stänga operationssalar på grund av för hög fukt och värme.

Vad går att göra i nya sjukhuset som inte går i nuvarande?
– Fler operationer med bra ventilation. Det behövs, för vi gör 10 000 operationer om året. Våra 16 vårdplatser är alla enkelrum, vilket är bra ur smittosynpunkt.

Förändrar ni arbetsorganisationen när ni flyttar?
– Inte själva organisationen, men alla våra klinker planerar för sin flöden i de nya lokalerna.

– Vi fortsätter jobba för att rätt personer ska göra rätt saker. Bland annat har vi rekryterat 35 optiker, som tidigare inte hade jobbat inom vården. De kommer med ny kompetens och de kan komplettera och avlasta våra ögonsjuksköterskor.

Vad är det viktigaste som förändras inom ögonsjukvården?
– Det har varit en extremt snabb teknisk utveckling de senaste 20 åren. Intressant är bland annat utvecklingen av stamcellsbehandling vid gulafäckensjukdomen AMD och digitala lösningar för att följa ögontryck vid glaukom hemifrån.

Hur går det med ert fundraisingprojekt för att skaffa pengar till all forskning ni vill bedriva?
– Det går jättebra. Vårt mål är att få in 100 miljoner kronor och vi har hittills fått in cirka 25 miljoner, dels genom filantropi, dels via samarbeten. Vi vill ha råd att rekrytera toppforskare. Vi har tack vare bidragen också kunnat utlysa en ST-forskartjänst som startar i höst.

Hur påverkar vårdvalet i Stockholm er verksamhet?
– Vi konkurrerar inte om patienter, men om personal. Vi har förlorat nyckelkompetens till privata vårdgivare. Ögon- och operationssjuksköterskor är svårast att rekrytera. Det har lett till längre väntetider för operationer. men det ser ljusare ut inför hösten och vi ska anställa fler.

Vad gör ni för att locka sjuksköterskor när ni inte kan locka med pengar?
– Vi satsar mycket på kompetensutveckling. Att få vara med i utveckling, forskning och undervisning och att få gå vidareutbildning till ögonsjuksköterska eller ortoptist. Vi har även en internutbildning för att lära sig göra egna bedömningar av ögonbottenbilder. Jag hoppas att miljön i Hagastaden ska locka också.

Enligt senaste revisionen har ni ekonomi i balans, god kvalitet och tillgänglighet, men producerar inte lika många “pinnar" som regionen kräver.
– Vi vill ju egentligen att patienterna ska behöva så få besök som möjligt, och gärna slå ihop besök, men ersättningssystemet premierar inte det. Men det är inte så stort problem, vi har trots allt fått ekonomin att gå ihop.

Ni är ju Nordens enda ögonsjukhus, men det finns ju andra sjukhus i Sverige som har avancerad ögonsjukvård. Tror du att ni får alla uppdrag ni vill ha när den organisationen för nivåstrukturering ska dela ut uppdragen inom den högspecialiserade ögonsjukvården?
– Jag känner mig inte orolig för det, S:t Erik kommer även fortsättningsvis vara ett nationellt och internationellt centrum för högspecialiserad ögonsjukvård, forskning och undervisning.

Morgonen den 27 september blir det skarpt läge för Linda Kwenga Koppari, chefsoptiker på akuten, som när Dagens Medicin hälsar på står mitt bland sommarhemmasnickare som fått saker i ögat. Klockan 05.59 den 27 september stänger akuten i gamla huset på Kungsholmen och klockan 06.00 öppnar den nya akuten i Hagastaden.

– Jag fick ett bra tips av en kompis som jobbar på Södersjukhusets nya akut - att gå omlott i början när alla ska lära sig hitta.

Linda Kwenga Koppari har varit med i en planeringsgrupp för den nya akuten.

– Vi har fått mycket information och känner oss involverade. All personal fick titta och lämna synpunkter på ett exempelrum som byggdes upp. Att vara delaktig och uppdateras om bygget tror jag förenklar för dem som tycker det är jobbigt med förändring.

Hon ser fram emot att byta slitna golv mot nytt och anpassat.

– Här är vi trångbodda och har en utspridd akut. När vi ska spola kemikalieskador får vi göra det i korridoren.

Viktigast av allt för Linda Kwenga Koppari och hennes kollegor har varit att få till bra flöde för patienten, och i huvudsak är hon nöjd.

– Men tiden har gått fort och rutiner hinner ändras. Ingen hade ju räknat med pandemin. Nu har vi triaget utanför väntrummet, men i nya huset kan patienterna kliva rakt in. Vi arbetar just nu med de flödena så det ska fungera optimalt, säger hon.

*Den nya byggnaden för S:t Eriks ögonsjukhus ägs av Hemsö, som i sin tur ägs av Tredje AP-fonden till största del. Hyresavtal är på 20 år. Arkitektbyrån är White. S:t Eriks ögonsjukhus är ett av de bolagiserade sjukhusen i Region Stockholm.