Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Vetenskapsrådet kräver nya forskartjänster

Publicerad: 7 juli 2003, 11:45

Dålig ekonomisk kompensation avskräcker många blivande läkare från forskning och medicinstudenter vid Karolinska institutet är mindre intresserade av att forska än studenter vid andra lärosäten. Det är två av resultaten av en undersökning som Vetenskapsrådet gjort.


Debatten om den minskande andelen kliniker inom den medicinska forskningen har varit omfattande under senare år. Från tidigare undersökningar vet man att andelen av Medicinska forskningsrådets projektanslag som går till klinisk forskning minskade från 40 procent till 25 procent mellan 1985 och 1995. Dessutom har andelen medicinare bland de nyantagna doktoranderna vid Karolinska institutet, KI, minskat, även om antalet i faktiska tal inte minskat.   I rapporten "Läkarstuderandes och AT-läkares syn på medicinsk forskning". redovisar Vetenskapsrådet nu resultaten av en enkätundersökning kring attityder till forskning bland läkarstudenter på termin ett och sju samt AT-läkare. Undersökningen genomfördes under hösten 2002 och sammanlagt deltog knappt 700 personer. Svarsfrekvensen varierade mellan 69 och 83 procent i de tre grupperna.  Resultatet visar, något oväntat, att studenterna vid KI tillsammans med dem vid Umeå universitet var de som var minst intresserade av att ägna sig åt forskning. Medicinstudenterna vid Uppsala universitet utmärker sig för att ha den största andelen som i huvudsak vill ägna sig åt forskning och i mindre utsträckning arbeta kliniskt. Cirka 5 procent av Uppsalastudenterna på termin ett ville endast arbeta kliniskt i liten utsträckning.   Intresset för att ägna sig åt "forskning på en begränsad del av arbetstiden" ökade under utbildningen och under AT-tjänstgöringen.  - Detta betyder att det borde finnas tillräckligt underlag av kliniskt utbildade personer som skulle kunna ägna sig åt klinisk forskning även i framtiden. Men enkätsvaren tyder på att vissa organisatoriska och strukturella förändringar måste göras för att dessa personer ska välja att ägna sig åt klinisk forskning, skriver rapportförfattarna, Karin Holmvall och Harriet Wallberg-Henriksson.  Denna slutstats stödjer de bland annat på att de främsta argumenten mot att satsa på klinisk forskning bland dem som svarade på enkäten var den ökade arbetsbelastningen samt den dåliga ekonomiska kompensationen. De främsta skälen för att forska var stimulans och intellektuell nyfikenhet samt möjligheterna till ett mer varierat arbete.  Rapportförfattarna slår fast att de hinder som gör att unga kliniker väljer bort forskarbanan måste undanröjas.  - Sjukvårdshuvudmännen tillsammans med universitetsföreträdarna måste ta ansvar för möjligheten till en forskarkarriär för kliniker, genom att inrätta kliniska forskartjänster där forskningstiden är klart definierad. Vidare måste arbetsgivaren ta ansvar för att kliniker som genomgår en forskarutbildning och en fortsatt forskarkarriär har en löneutveckling som är konkurrenskraftig, skriver Karin Holmvall och Harriet Wallberg-Henriksson.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev