Nyheter
"Vi måste bli mycket bättre på att tillvarata goda idéer"
Publicerad: 5 april 2006, 09:22
GULDSKALPELLEN. Det finns kanske inget som är så berömvärt som förslag till förbättringar i sjukvården. Alla är för detta, men ändå är det lätt att hitta kritiska röster som säger att vården inte är tillräckligt bra på att ta tillvara alla goda idéer.
"Jag vill påstå att det finns få branscher med så hög kompetens och potential för innovationer som inom hälso- och sjukvården. Därför måste vi bli mycket bättre på att ta tillvara goda idéer", säger Karin Christensson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne och en av jurymedlemmarna i Guldskalpellen. "Det finns redan många exempel där medarbetarnas kunskaper lett till förbättringar i vården."
Hon nämner direkt två lokalt förankrade idéer.
"Ett exempel är trygghetslarmen som används framför allt inom äldrevården och som har sitt ursprung hos medarbetare på Universitetssjukhuset Mas i Malmö. Ett annat exempel är den metod som utvecklats vid Universitetssjukhuset i Lund för att mäta temperaturen i prostatakörteln. Metoden har lett till förbättrad vård för patienterna och används även utanför Sverige, till exempel i USA."
I Region Skåne har man i ett par år drivit ett projekt som nu tagit fram ett förslag till hur regionen bättre ska ta tillvara goda idéer på ett systematiskt vis.
"Jag fick förslaget i min hand i början av mars. Inom kort ska det behandlas politiskt. Vi är övertygade om att vi kan bli mer effektiva i regionen på att leta reda på, stödja och utveckla alla goda initiativ."
Projektets syfte är att skapa produkter och tjänster i bred bemärkelse.
"Regionen har utöver hälso- och sjukvården verksamhet även inom trafik, kultur, turism och näringslivsutveckling."
Tempo och tydlighet är viktigt, betonar Karin Christensson. För att underlätta detta tar regionen fram en handledning. Goda idéer ska tas omhand och vidareutvecklas utan onödiga dröjsmål. Då är det också viktigt att man har en tydlig definition av vad som är en innovation, vem som ska göra vad och vem som äger rätten till den.
"Det är viktigt att man tidigt klargör medarbetarens insatser och vad arbetsgivaren bidrar med. Vem ska utvärdera och vidareutveckla idén? Hur ska det fortsatta arbetet finansieras? En rad sådana frågor måste man lösa tidigt."
Kort sagt är det ett strukturerat system regionen ska införa. Karin Christensson nämner universiteten som redan har ett strukturerat system för att ta tillvara innovationer och idéer. Ambitionen är att få till stånd ett fungerande system inom hälso- och sjukvård.
I dag riskerar många goda idéer att stanna på idéstadiet - eftersom idékläckaren inte har någon tydlig instans inom regionen att vända sig till. I framtiden ska man veta vart man vänder sig.
"De idéer som är ett resultat av det arbete våra medarbetare gör måste fångas upp, tas tillvara och bilda en grund för att utvecklas vidare. För att kunna göra en bedömning och ta hand om förslagen måste det finnas ett stöd för medarbetarna att komma vidare. Det stödet måste medarbetarna få genom våra etablerade institutioner som arbetar med innovationer, här i regionen heter en sådan instans Innovation Skåne. Det behövs betydligt mer aktivitet och en uttalad organisation för att leta reda på och ta alla goda initiativ vidare."
Sjukvårdens chefer tvingas ofta fokusera på ekonomi och frågor om tillgänglighet. Det är begripligt att innovationsklimatet inte alltid är högprioriterat. Men Karin Christensson säger att det inte finns någon motsättning mellan utvecklingsidéer och den dagliga driften.
"Det är viktigt att verksamhetscheferna inte tappar bort utvecklingsperspektivet utan bidrar till att uppmuntra ett sådant klimat. Kan vi skapa en ledningskultur där utvecklingsperspektivet är en integrerad del är mycket vunnet. Vi vill ge möjlighet att skapa en miljö där medarbetarna ges mer kraft att våga arbeta med innovationer."
För övrigt tror hon inte att idékläckande behöver handla om resurser. Det är inte självklart att stora resurser stimulerar nya idéer eller att bristande resurser hämmar dem.
"Många kan sporras till nya idéer om resurserna är knappa. Inte för inte heter det i ordstävet att nöden är uppfinningarnas moder. För stora resurser kan omvänt hämma kreativiteten."
...............................................................
Detta är juryn som utser pristagaren/pristagarna i Guldskalpellen.
Karin Christensson, socionom, sjuksköterska och hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne.
Anna Engström-Laurent, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och ordförande i Svenska läkaresällskapet.
Björn Olsson, allmänläkare i Luleå och tidigare ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, Sfam. Extraknäcker även som krönikör iDagens Medicin.
Nina Rehnqvist, professor och direktör vid Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
Sören Carlsson Sanz, sjuksköterska och vårdchef vid akutmottagningen, Södersjukhuset, Stockholm. Han utsågs också till årets chef 2002.
Per Gunnar Holmgren, chefredaktör, Dagens Medicin, ordförande i juryn.
Sten Erik Jensen