Viktväxlare riskerar gallsten

I en omfattande, amerikansk studie följdes nästan 25 000 män i tio år, 1992–2002. Männen var utvalda ur en större population för att de aktivt försökte gå ned i vikt. En knapp tredjedel av dem, 7 443 personer, hade en stabil vikt som maximalt varierade två kilo uppe eller ned. De övriga gick i perioder ner i vikt för att sedan gå upp igen. De delades in i tre grupper beroende på hur mycket deras vikt svängde.

Under studieperioden fick 1 222 av männen gallsten. Risken att drabbas visade sig vara tydligt kopplad till hur mycket vikten svängde upp och ned.

De som klassades som småpendlare, med viktförändringar upp till 4 kilo, löpte 21 procents högre risk att få gallsten jämfört med de män som hade en konstant vikt. Storpendlarna, vars vikt svängde mer än 10 kg, löpte hela 76 procents högre risk att få stenar i sin gallblåsa.

Det är sedan tidigare känt att övervikt ökar risken att drabbas av gallsten. Men då forskarna tog hänsyn till individernas BMI visade det sig ändå att viktpendling utgjorde en större riskfaktor.

Gallsten uppstår när kolesterol, galla och kalciumsalter slår sig samman i gallblåsan. Varför denna process påskyndas av viktsvängningar har de amerikanska forskarna ingen förklaring till. I sin artikel för de ett resonemang kring det faktum att det ofta är kroppsfettet som ökar och minskar i omfattning när en person pendlar i vikt. Tidigare studier har dessutom visat att viktväxlare ofta har högre halter av insulin och leptin i blodet.            Archives of Internal Medicine, 2006; 166: 2369–2374