Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Vill att ingenjörer gör vården snabbare

Publicerad: 15 augusti 2013, 08:29

Tekniker och läkare ska samarbeta på Nya Karolinska Solna, som byggs i bakgrunden, hoppas Lars Carlsson.

Foto: Marcus Eriksson/Bildbyrån

Medicinteknikern måste ta mer plats i sjukvården. Det tycker Lars Carlsson, medicinteknisk chef vid Karolinska universitetssjukhuset.


Nya Karolinska i Solna slår upp portarna 2016, om allt går enligt planerna. Då vill Lars Carlsson att medicinteknikerna – dit både tekniker och ingenjörer hör – ska ha en annan, mindre utrustningsfixerad roll än i dag.

– Vi behöver kliva in och utveckla patientflödet tillsammans med läkare och sjuksköterskor. Nu ser vi medicintekniker ofta kanske mer till den enskilda apparatens funktion och prestanda än till hur den ska fungera för vårdpersonalen och komma patienterna till nytta.

Målet är att en tekniskt kunnig process­ingenjör alltid ska vara med vid planeringen av hur de olika delarna i vården ska synkas.

– Konkret handlar det om att säga ”vi gör det i den här ordningen i stället” och ”det är smartare att ta den här maskinen här i stället för den som står här nu” för att allt ska gå så smidigt som möjligt, säger Lars Carlsson och fortsätter:

– En ingenjör skulle kunna bidra till en snabbare process. Min bild är att läkare vill ha statistiska bevis innan de gör något. För ingenjören är det naturligt att göra en riskanalys och sedan lita på resultatet.

Han har kämpat för just det här sedan han kom till Karolinska universitetssjukhuset som medicinteknisk chef för tre år sedan. Förändringen är nödvändig, anser han, eftersom sjukvården blir allt mer högteknologisk.

– I takt med att apparaterna klarar fler och svårare undersökningar blir de svårare att använda. Det gör patientflödet långsammare och väntetiderna längre, säger han, men tillägger att alltmer avancerad teknik inte är den enda anledningen till att medicinteknisk utrustning är svår att använda:

– Det beror också på att apparater av olika fabrikat ser helt olika ut när det gäller placering av knappar och reglage.

En medicintekniker bör hjälpa till att välja utrustning enligt Lars Carlsson, som påpekar att den mest avancerade apparaten inte nödvändigtvis är den bästa.

– Jag vill att vi ska tänka mer på flödet än på prestandan och satsa på lättanvända apparater som tar de stora patientbehoven. Sedan kan vi sätta in top of the line-utrustning där det verkligen behövs.

Visionen är tydlig. Men Lars Carlsson understryker att det även i framtiden kommer att behövas tekniker som kan laga trasiga apparater; ingen ska alltså vara orolig för att bli överflödig på grund av förändringarna.

Själv började han som medicintekniker på Danderyds sjukhus i början av 1980-talet. Sedan dess har det blivit både jobb inom den privata sfären och chefsposter vid Danderyds sjukhus och Södersjukhuset i Stockholm.

– När jag ser tillbaka inser jag att jag alltid tagit uppdrag där jag ska förändra någonting. Det är jäkligt jobbigt att det måste vara så. Men så är det och jag kan inte göra något annat, säger han och skrattar.

Han kommer från en liten företagarfamilj, med både utredningsfirma och korvkiosk, och hade tänkt sig att jobba i ett litet företag – inte som chef på ett stort sjukhus.

– Men jag är jättenöjd. Vården är en komplicerad värld, vilket faktiskt gör den roligare att jobba i än den privata sfären där det bara finns ett styrsystem, det vill säga ekonomin.

Hur ska det då gå till att på allvar ta klivet in i sjukvården? Lars Carlsson jobbar just nu med ett stort projekt för att ge medicinteknikerna övergripande kontroll över all medicinteknisk utrustning på Karolinska universitetssjukhuset.

– Jag vill att vi ska göra som i IT-världen och förvalta apparater och system över året på ett annat sätt än i dag; planera för underhåll, uppgraderingar och utbildning i ett sammanhang.
I visionen ingår också att medicinteknikerna på Nya Karolinska ska bidra till att anpassa den utrustning som finns i stället för att köpa ny.

– Tänk dig en ventilator som är gjord för en vikt mellan 5 och 30 kilo, men som man tror kan användas till betydligt mindre barn. Då vill jag att ingenjören ska se till att hypotesen förs in till något universitet som kan testa den tillsammans med berörd verksamhet, säger han och fortsätter:

– Vi jobbar delvis så redan nu, men det sker inte reguljärt utan per uppdrag. Jag vill att vi alltid ska arbeta så här, säger Lars Carlsson.

KATRIN TRYSELL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev