torsdag9 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Omvårdnad

Hemsjukvård en dyr affär för kommuner

Publicerad: 22 januari 2016, 06:30

KOSTSAMT. I Västernorrland har kommunerna fått ungefär tio miljoner i merkostnader, årligen.

När hemsjukvården flyttades över från landstingen fick flera kommuner en tung ekonomisk börda. I Västerbotten har man löst problemet med en justerande skatteväxling – men rekommenderar inte modellen till andra.


– Nej, det blir inte lättare att komma överens efter ett år än vad det var från början. Det är den slutsatsen jag har dragit, säger Peter Olofsson (S), landstingsråd i Västerbotten.

Hur ekonomin skulle lösas när hemsjukvården kommunaliserades har varit en stötesten på många håll i landet. De flesta landsting och kommuner har valt att skatteväxla. Genom att landstingen sänker sin skatt och kommunerna höjer sin skulle kommunerna kompenseras för övertagandet av hemsjukvården.

Men i praktiken har kommunernas olika förutsättningar gjort det svårt: Alla kommuner i ett län får lika stora intäkter från skatte­växlingen, även om vissa av dem har många äldre och därmed högre kostnader än vad grannarna har. Ett system med en bonus för kommuner med en hög andel äldre och många bosatta i glesbygd har inte tystat kritikerna.

Flera kommuner i exempelvis Dalarna, Gävleborg och Västernorrland är missnöjda med skatte­växlingen. Även i Gnosjö i Jön­köpings län anser man sig ha fått för lite pengar. Där räknade man med 100 hemsjukvårdspatienter. Tre år efter övertagandet har den siffran mer än fördubblats.

– För att spara in pengar har vi bland annat fått ändra i villkoren för hemtjänsten. Pensionärer får till exempel inte längre följa med hemtjänsten ut för att handla, säger Desiré Törnqvist, utvecklingsledare i kommunen.

Hur kunde beräkningarna bli så fel?

– Vi i kommunen tror att man från landstingets sida hjälpte en del patienter utan att formellt skriva in dem i hemsjukvården. Och så tror jag att behovet av rehabilitering hemma underskattades.

I Västernorrland har en gemensam utvärdering visat att kommunerna har ungefär tio miljoner i merkostnader årligen jämfört med beräkningarna före övertagandet av hemsjukvården. Ånges socialchef Katarina Persson har anställt fem personer fler än väntat.

– I schablonen hade man räknat med att vi skulle behöva en sjukgymnast på 45 procent. Men kommunen är 15 mil lång. Om du har en patient i öst och en patient i väst hinner du träffa två patienter på en arbetsdag. Det går inte att hinna med alla patienter, det förstår vem som helst.

Men Katarina Persson är också självkritisk och menar att kommunen i vissa fall är för generös.

– Ibland kanske vi gör mer än vad vi ska? Vi ser att det förekommer att distriktssköterskorna utför arbete som någon annan skulle kunna göra.

Men hur kommunerna ska ta sig ur den ekonomiska knipan är det få som vet. Västerbottens lösning, med en kompletterande skatteväxling på fem öre vid årsskiftet, var långt ifrån optimal, anser landstingsrådet Peter Olofsson (S).

– Hemsjukvården är en annan verksamhet i dag än när landstinget hade hand om den, och man skatteväxlar ju utifrån hur läget ser ut vid ett visst tillfälle. Vi har konstaterat att det är väldigt svårt att skilja på volymökningar och om kommunerna höjt nivån på hemsjukvården.

Tror du att de här fem örena räcker som kompensation eller kan det bli ytterligare skatteväxlingar?

– Nu låter jag som värsta bitterkufen men ska jag vara ärlig kommer det väl alltid vara en diskussion. Men för oss var det viktigt att tydlig­göra att kommunerna nu får ansvara för den utveckling som sker på det här området. Nu är det de som tar ut skatt för den här verksamheten, säger Peter Olofsson.

ANNA-CAJSA TORKELSSON

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev