Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Omvårdnad

Hon kämpar för rätt till återhämtning

Publicerad: 15 januari 2014, 06:00

Martha Nelson ser sitt tuffa sjuksköterskeschema som huvudorsak till att hon blivit sjuk. Nu föreslår hon och två kolleger att Vårdförbundet ska kräva arbetsgivarna på betald återhämtningstid.

Foto: Niklas Larsson/Bildbyrån

Allt fler sjuksköterskor arbetar treskift och sover bort sin fritid. Det menar tre sjuksköterskor som föreslår att Vårdförbundet tar fram en modell för betald återhämtning.


Förslaget är ett av flera i motionsfloden inför Vårdförbundets kongress den 5–8 maj.

– I dag anställs nästan alla sjuksköterskor på treskift och jobbar blandat dag, kväll och natt men får normalt bara tre timmars arbetsförkortning i veckan. Det sliter hårt och de får lägga en stor del av sin fritid på att återhämta sig och ställa dygnet rätt, säger Agneta Lenander, sjuksköterska på uppvaket på Lasarettet i Landskrona, som skrivit motionen tillsammans med Martha Nelson och Eva Sonesson.

De föreslår att Vårdförbundet tar fram en modell för betald återhämtningstid för att göra arbetet mer at­traktivt.

– De unga sjuksköterskorna försvinner rätt snabbt när de upptäcker hur slitsamt det är och vi måste vara rädda om dem och alla andra, säger Agneta Lenander.

Martha Nelson, en annan av de tre motionärerna, är själv ett exempel på hur slitsamma treskiften kan vara. Hon är sjuksköterska på en kir­urgmedicinsk avdelning på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge men just nu sjukskriven. Det är bland annat arbetstiderna som har gjort henne utbränd, säger hon.

– Det är mycket svårt att återhämta sig. Det kan hända att man får jobba sex pass på en vecka med olika antal nätter. På en fyradagars­period kan man jobba två nätter i rad, sova en dag och sedan börja jobba klockan 7 dagen därpå, då har man ingen fritid och får ingen återhämtning, säger Martha Nelson.

Själv är hon singel men beskriver hur kolleger med familj för­söker lösa ekvationen med hjälp av en bra make och ett bra nätverk av far­mödrar och mormödrar.
Arbetstempot på nätterna har skruvats upp de senaste åren och vårdtyngden har blivit större, under­stryker hon.

– Det är inte alls som det var förr i tiden att jobba natt, i och med att man minskat bemanningen. Det är ofta mycket kvarlämnat som be­höver göras, ingen hinner färdigt på sina pass och det blir en ond cirkel. Ofta är det fullt ös från klockan nio på kvällen till tre–fyra på natten, säger Martha Nelson.

Om arbetsgivarna gick med på en annan modell skulle personalen kunna återhämta sina krafter och inte riskera att bli sjuk i lika hög grad som i dag, poängterar hon, dock utan större förhoppningar.

Treskift blev vanligt under de första åren av 2000-talet på grund av svårigheter att rekrytera personal nattetid. På Vårdförbundet är man, enligt Kerstin Persson, förhandlingschef på Vårdförbundet, väl medveten om att det blivit ett hälso- och arbetsmiljöproblem på många håll.

– Problemet är att treskiften inte har någon bra reglering i det centrala avtalet. Vi jobbar intensivt för det men möter hårt motstånd från arbetsgivarparten, Sveriges Kommuner och Landsting.

De avtal som finns är lokala och de sägs ofta upp i besparingstider, säger hon.

SUSANNA PAGELS

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev