Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Omvårdnad

Inga trycksår när alla jobbar enligt mallen

Publicerad: 6 December 2019, 12:55

”Ingen patient ska bli skadad på vår klinik”, säger avdelningschef Per Henriksson på infektionskliniken i Karlstad, här tillsammans med undersköterskorna Laila Svedberg och Jennie Rangelind som jobbar med att förebygga trycksår.

Foto: Fredrik Karlsson/Bildbyrån

Inte ett enda trycksår har infektionskliniken på Centralsjukhuset i Karlstad orsakat på två år. Bakom succén ligger ett stenhårt mallat arbete där undersköterskorna är stjärnor.


Infektionskliniken har de senaste åren jobbat hårt med att alla patienter som kommer dit ska riskbedömas så fort som möjligt.

– Undersköterskorna har som rutin att göra hudbedömningar. Vi bedömer i stort sett alla patienter, tidigare var det runt 40 procent, säger avdelningschef Per Henriksson.

Allt började för tre år sedan när Per Henriksson var på en konferens om trycksår. Efteråt började han klura på nya arbetssätt som skulle minska antalet sjukhusförvärvade tryckår. En åtgärd blev att ge undersköterskornaansvar för att förebygga trycksår.

– Vilken yrkeskategorin är spelar ingen roll, det viktiga är ett tydligt ansvar. På vår klinik är det undersköterskor, på en annan kan det vara sjuksköterskor, säger Per Henriksson.

En annan åtgärd blev att införa en strikt mall med åtgärder som alltid vidtas när det finns risk för att en patient ska få trycksår. Innan hade det varit upp till varje undersköterska eller sjuksköterska att själv bestämma vad som skulle göras: vändschema, specialmadrass eller något annat. Det var olika åtgärder som sattes in och vården var inte särskilt jämlik. Andelen sjukhusförvärvade trycksår låg vid den tiden på 5–10 procent, enligt SKR:s nationella mätningar.

I dag är siffran alltså noll.

– Alla gör samma sak och alla patienter får samma vård. Det är ingen rocket science, men man måste vara systematiskt i det man gör. Det är det som är grejen, säger Per Henriksson.

Det som används är välkända grepp som bland annat tryckavlastande kuddar för hälarna och energiberikad kost för att förbättra nutritionsstatusen. Jobbet kräver inte mer tid för mycket av detta gjordes även tidigare, berättar undersköterskan Eva-Lena Uhlin.

– Men då var det upp till mig att bestämma att nu ska jag sätta in halksockor eller något annat. I dag, när vi gjort riskbedömningen och hudbedömningen, vet jag exakt vad som ska göras och jag behöver inte bestämma någonting. Vi har förutbestämt att är det en patient som har risk 1 så ska vi göra så här, är det risk 2 gör vi det här och så vidare, säger hon.

För att följa upp arbetet mäter kliniken trycksår varje månad. En del av framgången ligger, enligt Per Henriksson, i att aldrig slå sig till ro och tro att det fina fortsätter att rulla på av sig självt.

– Utan uppföljning vet man inte vad man får. Det har också varit viktigt att jag som chef ställt mig framför personalen och sagt att vi ska inte ha något trycksår, alltså ska vi jobba aktivt med det. Ingen patient ska bli skadad på vår klinik. Det är jätteviktigt att alla förstår det, säger han.

Ryktet om resultatet har spridit sig. Per Henriksson har haft besök från bland annat Örebro och Växjö. På hemmaplan i Värmland är intresset också stort från andra sjukhus.

– Nu jobbar vi med Arvika som ska införa det här arbetssättet på hela sjukhuset, inklusive akutmottagningen. Akuten här i Karlstad ska också börja identifiera trycksår och kanske sätta in vissa insatser redan där om patienten vistas länge på akutmottagningen, säger han.

Fyra kategorier

Trycksår betraktas som en vårdskada och delas in i fyra kategorier beroende på svårighetsgrad:1: Rodnad som inte bleknar vid tryck2: Delhudsskada3: Fullhudsskada4: Djup fullhudsskadaKälla: Internetmedicin.

Annika Carpman

Reporter

annika.carpman@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev