Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Omvårdnad

Jönköping säger nej till patienters rasism

Publicerad: 14 oktober 2016, 15:30

Sjukvården ska säga nej till patienter som vägrar att låta sig behandlas av viss personal med hänvisning till kön eller hudfärg. I Jönköping finns riktlinjer för detta.


Ämnen i artikeln:

Region Jönköpings län

Det finns gränser för hur långt patientanpassningen kan sträcka sig. När kraven går över gränsen, blir rasistiska, kränker eller hotar medarbetare måste vården markera att detta inte är ok. Det är budskapet i de riktlinjer som Region Jönköpings län nu formulerat.

De ska klargöra hur personalen ska ställa sig, och agera, när patienter kräver vård av en viss behandlare, på grund av exempelvis kön eller etnicitet.

Patienten kan välja vårdcentral eller mottagning, men har inte rätt att kräva vem som ska utföra olika insatser vid besöket. Patienter som inte tar emot den vård som erbjuds ska informeras om att de är fria att söka vård någon annanstans.

– De kan framföra sina önskemål men inte bestämma vem som ska ge behandlingen. En patient som vägrar att bli behandlad av en viss medarbetare anses tacka nej till erbjuden vård och kan avvisas, säger Eivor Blomqvist, sekreterare i regionens etikråd, som låtit ta fram riktlinjerna tillsammans med regionens jurister.

Riktlinjerna är de första i sitt slag, och kunskapen om dem sprids nu brett till sjukvården i regionen.

Det här handlar om principen om alla människors lika värde. – Eivor Blomqvist, sekreterare i Region Jönköpings etikråd

– Jag tycker att vi redan arbetar på det här sättet. Vi tar inte emot vad som helst, men riktlinjerna är bra, vi ska lyfta dem och diskutera detta mer i personalen, säger Anette Sparf, verksamhetschef för vårdcentralen Rosenhälsan i Huskvarna.

Hon menar att vårdcentralerna var lite ”snällare” mot patienterna tidigare, då vårdvalet infördes, för att locka så många listade som möjligt till den egna vårdcentralen.

– Nu har vi blivit starkare och vet vad vi kan ställa upp på och inte. Det innebär att det är enklare att säga nej till orimliga krav om byte av personal.

Det är relativt vanligt att patienter har önskemål om att få träffa läkare av ett visst kön, oftast är det kvinnliga läkare som efterfrågas, enligt Anette Sparf.

– Kan vi tillmötesgå det enkelt, så får de detta utan diskussion men oftast står vi fast vid att det är vi som bestämmer vilken personal som patienten ska träffa. Ibland finns dock skäl att byta. Det kan vara att kommunikationen inte fungerar eller att det behövs en second opinion.

Att markera mot rasism och diskriminering är viktigt, tycker hon.

– Patienter har lättare för att ha åsikter om läkare med utländsk härkomst, det gäller även patienter som själva är från andra länder. De vill ha en svensk läkare.  Som chef måste jag då prata med patienten och fråga vad som ligger bakom deras synpunkter, säger Anette Sparf.

Eivor Blomqvist i etikrådet tycker att sjukvården är bra på att lyssna och tillmötesgå patienternas önskemål men att personalen även måste reagera när medarbetare utsätts för kränkningar och krav som innebär diskriminering.

– Det är inte acceptabelt. Det här handlar om principen om alla människors lika värde.

MIA WÄRNGÅRD

Ämnen i artikeln:

Region Jönköpings län

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev