Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Omvårdnad

Läkarlöst spår kortar akutens kö

Publicerad: 24 februari 2015, 12:32

– Patienter säger ’det här gick ju snabbt’. Kollegorna letar patienter till mig och läkarna verkar vara positiva, säger Kenneth Jönsson, sjuksköterska som själv slutbehandlar akutpatienter i ett försök på Sahlgrenska sjukhuset.

Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset

Specialistsjuksköterskan Kenneth Jönsson på Sahlgrenska sjukhusets akut får ansvara själv för slutbehandlingen av patienter som inte bedöms behöva läkare.


– Eftersom jag tar vårdkön bakifrån jämfört med läkarna, de lättare fallen först, så kan patienterna bli klara många timmar tidigare jämfört med hur länge de normalt skulle ha väntat, säger Kenneth Jönsson till Dagens Medicin.

Anhopningen av patienter i väntrummet blir mindre, och det blir färre som hinner ge upp och gå innan de blivit påtittade. Och personalen slipper en del av de återkommande frågorna från patienterna om när det blir deras tur.

– Någon som har en enkel sårskada, och kanske hade fått vänta tio timmar annars, kanske får gå hem efter en timme.

Den 19 januari startade Sahlgrenska universitetssjukhuset sitt försök där patienter tas om hand på akuten utan att de möter någon läkare. Ett nyckelord är slutbehandlingsansvar. På landets akuter är det normalt en läkare som ska bedöma att allt är klart, även om en sjuksköterska har tagit hand om patienten i praktiken. Linköping är den svenska förebilden när det gäller att låta sjuksköterskor ta ansvaret hela vägen, och i Göteborg får nu alltså Kenneth Jönsson göra det. Vid minsta tveksamhet ska han konsultera en läkare, men många patienter kan gå hem utan att det behövs.

– Jag har en utökad delegering jämfört med övriga sjuksköterskor på akuten. Jag får ge mer av smärtstillande läkemedel, syrgas, dropp och läkemedel mot allergier, säger Kenneth Jönsson.

Han lägger till att han ändå brukar samråda med läkare så långt som möjligt, och att läkaren alltid måste kopplas in i fall patienten ska få läkemedel med sig hem. Bedömningen att patienten ska till honom görs av de sjuksköterskor i akutens reception som genomför pretriaget, relativt snart efter att patienten kommit in.

Hittills är det för tidigt att utvärdera försöket, tycker Kenneth Jönsson, som än så länge ensam utgör det läkarlösa spåret genom akuten.

– Men responsen har varit positiv. Patienter säger ’det här gick ju snabbt’. Kollegorna letar patienter till mig och läkarna verkar vara positiva.

Kenneth Jönsson har arbetat vid Sahlgrenskas akutmottagning sedan 2001, är specialistutbildad inom akutsjukvård och är snart färdig specialist även i medicinsk vård. Han ser försöket mot bakgrund av en trend att sjuksköterskor ges större ansvar själva svara för patientens vård. Internationellt finns rollerna som kallas nurse practitioner och clinical nurse specialist, förebilder för de avancerade kliniska sjuksköterskor som den svenska vården har börjat utbilda.

Måste man vara lika rutinerad som du för att kunna ha rollen eller skulle kretsen kunna breddas till flera?

– Det skulle gå att vidga kretsen men man måste ha jobbat så länge att man kan sin roll och känner sin avdelning, och har en specialistutbildning som är lämplig för området, bedömer Kenneth Jönsson.

Han ser arbetssättet som positivt ur yrkessynpunkt.

– Det är en kompetensutvecklingsmöjlighet för oss sjuksköterskor. När man har gått sin vidareutbildning på avancerad nivå så tar man vara på den kompetens man har.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev