Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Omvårdnad

Nu går universitets-sjuksköterskor på sina första pass

Publicerad: 20 februari 2015, 09:33

Tio disputerade sjuksköterskor ska nu dela sin tid mellan vårdgolvet och forskarskrivbordet.


Dagens Medicin har tidigare rapporterat om den nya kompetenstrappan för sjuksköterskor på Karolinska universitetssjukhuset, se artikel nedan. Då hade ingen av sjukhusetes cirka 5 500 sjuksköterskor fått kliva upp på trappans översta och sjätte steg. Nu är det i princip klart vilka tio personer som får plats där och därmed får kalla sig universitetssjuksköterska, avancerad nivå fyra, se fakta.

En av dem är Mia Bergenmar, som sedan den 12 januari jobbar på gastrocentrum, efter 30 år på onkologen.

– Jag tycker att det är roligt att man har beaktat kompetensspridningen även inom det här yrket, säger hon till Dagens Medicin.

I sin nya tjänst ska hon bland annat medverka i klinikens satsning på personcentrerad vård, något hon har erfarenhet av då hon på sin tidigare arbetesplats drivet ett projekt om personcentrerad rapport tillsammans med en kollega. Och hon får även möjligt att forska 30 procent av sin arbetstid under tre år. En möjlighet hon kommer att ta.

– Oh ja, det är väl där tiden inte räcker till tillräckligt. Mitt tidigare projekt löper på, jag ska jobba med metodutveckling av frågeformulär och jag ska handleda en doktorand. Forskningstiden kommer att gå åt, det kan jag säga.

Universitetssjuksköterskornas forskningstid finansieras av Karolinska institutet i en engångssatsning. 30 procent under tre år blir totalt knappt elva månader.

– Nej, det är inte jättelång tid. Men, om man tittar på hur pass svårt det är att få tid så är det bra ändå, säger Marie-Louise Orton, omvårdnadsschef vid Karolinska universitetssjukhuset till Dagens Medicin.

Hon förklarar att tanken är att universitetssjuksköterskorna under de första tre åren ska söka egna anslag, även om hon kallar det för ”jättetufft”. Eller så ska de samarbeta med någon befintlig forskargrupp.

– Förhoppningen är att man ska kunna fortsätta med sin forskning och ha tid för det, säger Marie-Louise Orton.

Hon berättar att tjänsterna som universitetssjuksköterska ska vara spridda över sjukhuset enligt devisen: Max en per klinik och minst en per division. När det gäller löneläget duckar hon undan och hänvisar till sjukhusets HR-avdelning som, visar det sig, inte heller ger något svar på frågan.

Mia Bergenmar är i alla fall nöjd med sin nya lön:

– Ja, det är jag. Det är inte vanligt att få ett sådant svar va?

Och det är det ju inte. I alla fall inte från de som i grunden är sjuksköterskor.

Universitetssjuksköterska

■ Är det sjätte och översta trappsteget på Karolinska universitetssjukhusets kompetensmodell för sjuksköterskor i klinisk vård. Formellt har den också tillägget avancerad nivå 4 och till skillnad mot nivå 3, som är det femte trappsteget och som kräver master eller licentiatexamen, kräver nivå 4 doktorsexamen. Utöver de akademiska meriterna krävs även minst åtta års klinisk erfarenhet, ett definierat ansvarsområde och kliniska expertkunskaper.
■ De tjänster som nu tillsätts på Karolinska universitetssjukhuset innebär att universitetssjuksköterskorna kan viga 30 procent av sin tid under tre år till forskning. Den tiden, som är en engångssatsning, finansieras av Karolinska institutet.
■ Tanken är att universitetssjuksköterskorna utöver att forska och delta i vårdarbetet också ska vara handledare till andra sjuksköterskor och till sjuksköterskestudenter under deras praktik.
■ Det var totalt 27 personer som sökte tjänsterna och 24 av dem uppfyllde de uppsatta kraven. Om ungefär två veckor beräknas nio av tio tjänster vara helt färdigförhandlade.

Jens Krey

Teamledare – nyheter

jens.krey@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev