Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Omvårdnad

Olika villkor för dem som arbetar nattetid

Publicerad: 5 november 2014, 06:00

– I längden kommer jag inte att orka arbeta så här, säger Emelie Wilson. Hon arbetar fyra–sex nätter under de sex veckor som schemat rullar.

Foto: Jonas Ljungdahl/Bildbyrån

Hur sjuksköterskor som arbetar natt kompenseras varierar. Något det kan bli strid om när Vård­för­bundet vill ha mer enhetliga villkor.


Över 20 000 sjuksköterskor arbetar nattpass regelbundet. Emelie Wilson på hjärtintensiven på Centrallasarettet i Växjö är en av dem. För att täcka upp alla pass måste hon arbeta fyra till sex nätter under de sex veckor som schemat rullar. Ofta ligger nattpassen efter varandra.

– Att jobba natt är roligt i sig, man känner sig betydelsefull och måste vara väldigt skärpt. Problemet är att vi har så lite tid för återhämtning mellan passen, som är långa, från klockan 21 till 07:15.

För att orka bättre och få tid att återhämta sig har Emelie Wilson valt att gå ner lite i tjänstetid.

– Att jobba heltid på roterande schema är på gränsen till vad man orkar. Man känner sig jetlaggad eller bakfull efter ett nattpass. Dagen efter kan man räkna bort, då orkar man ingenting. I längden kommer jag inte att orka arbeta så här, säger Emelie Wilson.

I Växjö ger en arbetad natt två timmars kompensation medan en i Gävle ger det dubbla. Ojämlik­heterna i villkoren är något som Vårdförbundet nu vill göra något åt i ett eventuellt nytt avtal med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Förbundet diskuterar nu med sina medlemmar om avtalet ska sägas upp eller inte. Ett beslut om detta tas i december.

Tidigare reglerades kompensationen för nattarbete oftare i lokala avtal. Men på flera håll har dessa avtal sagts upp.

– Nu vill vi ha ett centralt avtal som anger en lägsta nivå för hur nattarbete ska kompenseras i form av arbetstidsförkortning. I dag kan detta skilja uppemot åtta timmar i veckan beroende på var man arbetar, berättar Cecilia Helldén, ombudsman på Vårdförbundet.

I Landstinget Kronoberg, som sagt upp det lokala avtal som tidigare fanns, har sjuksköterskorna 38,25 timmars arbetsvecka, med roterande skift, där schemat som regel läggs i sexveckors­perioder. Det innebär dag, kväll och nattjänstgöring om vartannat.

Sjuksköterskorna i Landstinget Gävleborg har andra villkor. Enligt ett lokalt avtal ger ett arbetat nattpass en arbetstidsförkortning på drygt fyra timmar. Utslaget på tid kan det bli runt 30 timmars arbetsvecka.

– Den som vill jobba mycket natt kan göra det medan andra gör det mindre. Men det bygger på att man är överens vid schemaläggingen. Och den som inte arbetar natt får förstås inte arbetstidsförkortningen, säger Ulrika Nilsson, ordförande för Vårdförbundet i Gävleborg, som är glad över villkoren.

Vårdförbundet centralt tycker att det de lokala avtalen är vanskliga.

– De är lätta att säga upp av besparingsskäl. Med den kunskap vi har om de negativa hälsoaspekterna i samband med nattarbete är det viktigt att alla får bra villkor i ett centralt avtal, säger Cecilia Helldén.

Även hos arbetsgivarparten SKL är villkoren för nattarbete ”jätte­viktiga”, enligt Lena Schaller, förhandlare på avdelningen för arbetsgivarpolitik.

– Men i grunden är vår inställning att det är svårt att hitta ideala lösningar för alla i centrala avtal. Lokala avtal kan bättre anpassas till verksamheterna och vi tycker att våra medlemmar arbetar aktivt med detta. Vi kommer att gå igenom läget mer tillsammans med Vårdförbundet, säger hon.

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev