Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag23.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Omvårdnad

Så ska 11 000 anställda lära sig möta döden

Publicerad: 20 april 2016, 05:30

FÖR SVÅRA STUNDER. Ett särskilt skåp med fina lakan och föremål kommer till bruk när patienter avlider på Lärkbackens äldreboende i Gimo. Kristina Gunnarsson (t v) och Annika Eriksson uppskattar diskussionen som den nya kursen om palliativ vård har gett, även om innehållet var bekant.

Foto: Staffan Claesson/Bildbyrån

Kunskapen om vård i livets slutskede är i många fall för låg, enligt Marianne Reggie på palliativt centrum i Uppsala. Nu ska vårdpersonalen utbildas.


Ämnen i artikeln:

Landstinget i Uppsala län

Bemötande, alzheimer, etik, symtomlindring, teamarbete – och inte minst hur man hanterar anhöriga. Det är några av ämnesområdena som berörs i den kurs som före 2018 ska erbjudas 11 000 vård- och omsorgsanställda i landstinget i Uppsala län samt sju kommuner. Såväl sjuksköterskor som läkare, fysioterapeuter och undersköterskor och flera andra yrkesgrupper som möter personer i livets slutskede omfattas.

– Nivån är ofta låg från början. Många träffar döende patienter men har ingen bra kompetens. Man får väldigt lite när man utbildar sig till sjuksköterska eller läkare, säger Marianne Reggie, samordnare på landstingets palliativa centrum.

Nu ligger ansvaret på cheferna att se till att så många som möjligt går kursen.

– Det kräver ju ett ständigt påminnande.

Kursen är webbaserad och upp­delad i fem kapitel. Antingen går man igenom varje kapitel i grupp på arbetstid, eller så gör man det hemma och samlas i arbetsgruppen för diskussionsfrågor.

Undersköterskorna Annika Eriksson och Kristina Gunnarsson är två av de första att ha fortbildat sig. De jobbar på äldreboendet Lärkbacken i Gimo, Östhammars kommun. Båda har lång erfarenhet, så det blev ganska mycket repetition, tycker de. Det bästa är att sitta i grupp och diskutera olika frågeställningar.

– Nu är det många nya medarbetare som kommer från olika länder och ska in på avdelningen. Då är det bra att reflektera tillsammans, säger Kristina Gunnarsson.

Det är även bra att både sommarvikarier och andra yrkesgrupper inom landstinget och kommunerna får en chans att bli bättre på palliativ vård, tycker de.

– Då har vi samma inriktning i hur vi ska jobba, säger Annika Eriksson.

Anette Frode är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Östhammar och tror trots allt att utbildningen kan vara användbar även för dem med lång erfarenhet.

– Det är många praktiska patientexempel. En patient med kol kan bli andfådd, uppjagad och ångestladdad, och då är kanske inte medicin alltid det bästa i första hand. Där har du som undersköterska i stället en väldigt stor uppgift att sätta dig ner och vara kvar. Det visar utbildningen på ett bra sätt.

Diskussionsfrågorna blir samtidigt en kvalitetsutvärdering av den egna verksamheten, enligt Anette Frode.

Vad är det viktigaste när någon ligger för döden?

– Att man gör det så värdigt och fint och lugnt som möjligt runtom. Och att anhöriga bemöts bra, säger Annika Eriksson.

– Att vara närvarande, aldrig lämna patienten ensam. Det är sjuksköterskorna som bestämmer när vi ska ha vak, men vi som jobbar på avdelningen kan trycka på. Vi som är där hela tiden ser mer, säger Kristina Gunnarsson.

Utbildningen

Sex landsting till har nyligen köpt in utbildningen i allmän palliativ vård, som tagits fram av företaget Grade tillsammans med norra sjukvårdsregionens palliativa samrådsgrupp. Den version som Uppsala och Västra Götalandsregionen använder har vidareutvecklats av Regionalt cancercentrum Väst.

ISABELLE BECKMAN

Ämnen i artikeln:

Landstinget i Uppsala län

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev