Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Omvårdnad

Så vill kommun och ambulans samarbeta

Publicerad: 14 november 2016, 06:30

Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån

Gnissel i samarbetet mellan kommunsjuksköterskor och ambulans är inte ovanligt. I Skåne växer intresset för att ändra på det.


Ämnen i artikeln:

AmbulanssjukvårdAkutsjukvård

– Den egentliga agendan är att man träffas och pratar med varandra. Sjukvården behöver detta.

Det säger Poul Kongstad, chef för ambulanssjukvården i Region Skåne, som i några år har bjudit in till det så kallade Prehospitala huset.

Mötet får allt större uppslutning, och i oktober var exempelvis 1177, avancerad sjukvård i hemmet och en rad medicinskt ansvariga sjuksköterskor, masar, från de skånska kommunerna på plats. Syftet är att lära sig mer om varandras förutsättningar och bli bättre på samverkan.

Maja Sandström Olsson, mas i Kristianstad, välkomnar samverkansmötet och hoppas att det kan återupptas mer lokalt.

– Vi behöver reda ut en del missförstånd. Exempelvis kan en kommunsjuksköterska inte alltid vara på plats när ambulansen kommer, de kanske står i södra änden av kommunen och hjälper en patient som är döende. En del ambulanspersonal har fått för sig att en sjuksköterska måste identifiera patienten, men det stämmer inte. Det räcker med en person som känner till patienten väl, till exempel omvårdnadspersonal.

Ett annat problem är när ambulansen gör en annan bedömning än kommunsjuksköterskan gjort.

– På mötet fick vi veta att under 2015 var det fem dödsfall som kanske kunde ha förhindrats om patienten hade fått sjukhusvård. Kommun­sjuksköterskorna använder ett strukturerat beslutsstöd för att ta ställning till om patienten kan stanna kvar hemma eller om det behövs sjukhusbesök. Vi känner ju patienterna och vet hur de har mått innan, säger Maja Sandström Olsson.

Enligt Lunda-masen Susanne Leijon saknar ambulansen förståelse för att kommunsjuksköterskorna inte har kontakt med alla invånare.

– Det händer att vi blir ombedda av ambulansen att köra till någon vi inte har hand om. Då är det bättre att ambulansen skickar hembesöksbilen till exempel.

Utöver bättre koll på varandras verksamheter har mötena bland annat lett till att ambulansteam har informerats om kommunernas triageringssystem, det vill säga hur man bedömer patienters vårdbehov – som skiljer sig från regionens. Personal uppmanas också att göra studiebesök i varandras verksamheter.

Poul Kongstad hoppas kunna göra patienternas samordnade individuella plan tillgänglig för fler.

– Om nu kloka människor har utformat en vårdplan måste den vara känd inte bara för dem som har gjort den. Det kanske står i den att patienten inte ska in till sjukhus, eller att den inte vill återupplivas vid hjärtstopp.

I dag leder dåligt samarbete enligt Poul Kongstad till att patienter ofta skickas till sjukhus i stället för att kommunen kontaktar ambulans för rådgivning.

– Säg att du har en patient som har svårt att andas mitt i natten. Då ska det vara ok att kalla på ambulansen för hjälp med bedömning, vi har ju kontakt med kardiologer via teleteknik. Då kan man få veta om det går att vänta tills läkaren kommer nästa dag, så kan man slippa skicka patienten till akuten.

ISABELLE BECKMAN

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev