Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Omvårdnad

Sjuksköterskor pluggar vidare på skilda villkor

Publicerad: 25 november 2016, 16:09

Möjligheterna för att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska beror på var i landet man bor och vilken arbetsgivare man har. Ersättningarna och villkoren varierar stort, visar Dagens Medicins kartläggning.


Ämnen i artikeln:

SocialstyrelsenVårdförbundet

Bristen på specialistsjuksköterskor ökar, fler behöver utbildas men många sjuksköterskor känner att en specialistutbildning inte höjer lönen mer än studielånen kostar. Alla Sveriges landsting och regioner erbjuder ersättning för studier inom områden där bristen på specialistkompetens är som störst, men antalet platser är begränsat och ersättningsnivån och villkoren varierar stort beroende på var i landet man bor.

I Värmland rekryteras tio sjuksköterskor per år till utvalda utbildningstjänster, i Gävleborg ges i dag ersättning till 40 sjuksköterskor inom alla olika specialistutbildningar. I Halland ligger ersättningen på 15 000 kronor i månaden för heltidsstudier, i Norr­botten 20 000. I Halland förbinder sig sjuksköterskorna att arbeta tre år efter examen, i Örebro finns inget sådant avtal.

– Skillnaderna skapar olika möjligheter att få studenter att genomföra sin examen. Studielön har funnits så länge jag varit sjuksköterska, i 27 år, och antalet specialister har sjunkit med 20 procentenheter de senaste 20 åren, säger Sineva Ribeiro, ordförande för sjuksköterskornas fackförbund Vårdförbundet.

Akademisk specialisttjänstgöring, AST, är Vårdförbundets lösning för att få fler specialistutbildade sjuksköterskor i vården. Den innebär att sjuksköterskor arbetar halvtid och studerar halvfart, samtidigt som de har full lön och villkor enligt kollektivavtal. Hittills har avtal skrivits med Landstinget Blekinge, Landstinget i Kalmar län, Region Örebro län och Västerbottens läns landsting. I regionerna Skåne, Kronoberg, Östergötland och Västra Götaland finns en liknande modell men inget avtal, och enligt Sineva Ribeiro är modellen på framfart:

– Både privata arbetsgivare, kommuner och landsting har skrivit kollektivavtal med oss. Och vi har skrivit med ganska många hittills.

Vårdförbundet har länge efterfrågat nationell samordning av specialistsjuksköterskeutbildningen och så sent som i somras fick Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i uppdrag att titta på förutsättningarna, och ta fram en ”bättre” beskrivning över hur utbildningen fungerar.

– Kort arbetar vi med att utveckla statistiken kring förutsättningarna för specialistsjuksköterskorna. Dessutom ska vi undersöka hur man kan samla alla inblandade parter för diskussion under våren 2017. Alltså företrädare för sjuksköterskor, universitet och landsting, säger Magnus Göransson, projektledare på Socialstyrelsen.

Uppdraget spänner över tre år och än kommer det att dröja innan resultatet märks i vården. I alla fall om man bara tittar på vad staten gör, bedömer Magnus Göransson.

– Staten kan fortsätta ge ut pengar för det man tycker är bra, exempelvis professionsmiljarden, staten kan också ändra lagar som hindrar utvecklingen i sjukvården. Men det tar rätt lång tid att få effekt av.

Nedan ser du en karta över hur de olika landstingen gör.

Läs även: Halland binder sjuksköterskor till regionen efter examen

Grafik: Maria Hammar. Karta: Thinkstock.

Relaterat material

Halland binder sjuksköterskor till regionen efter examen

VICTORIA MAAHERRA

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev