Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag26.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Omvårdnad

Svagt stöd för vårdbiträdens nya roll

Publicerad: 30 Augusti 2017, 08:33

Foto: Thinkstock

SKL och Kommunal är överens om att vårdbiträden ska återinföras i sjukvården. Men Dagens Medicins kartläggning visar att det går långsamt och att det är osäkert om yrket kommer att innebära samma sak i hela landet.


Ämnen i artikeln:

SKRKommunal

I mars kom Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och fackförbundet Kommunal överens om en avsiktsförklaring om kompetenshöjning i äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Den innebär bland annat att yrket vårdbiträde ska definieras och att det ska slås fast vilken utbildning som krävs för yrket. Ett par månader senare enades SKL, Kommunal och Vårdföretagarna också om inne­hållet i utbildningen till vård­biträde: En nio månader lång utbildning som motsvarar en halv undersköterskeutbildning.

– Det är en väldigt heterogen situation i dag där arbetsgivare sätter ihop olika typer av egna utbildningar. Det är det vi nu vill komma ifrån med den här överenskommelsen, säger Emma Ölmebäck, gruppchef för vård och omsorg på Kommunal.

Dagens Medicin har frågat Sveriges 21 landsting och regioner hur många vårdbiträden de har anställda i dag och vilken utbildning som krävs för yrket. Svaren visar att det ser mycket olika ut i olika delar av landet. Åtta landsting har inga vårdbiträden alls anställda, vissa har några få medan andra har förhållandevis många. Utbildningskraven varierar från inget krav på utbildning alls till några veckors utbildning.

Trots att det nu finns en överenskommelse på central nivå om en ny utbildning för vårdbiträden är det långt ifrån självklart att alla landsting kommer att följa den. Några av de landsting som Dagens Medicin varit i kontakt med svarar att de inte överväger nya utbildningskrav för vårdbiträden. Flera av de landsting som inte har vårdbiträden i dag svarar att de inte har några planer på att införa yrkesrollen.

– Det här är inget kollektivavtal utan en avsiktsförklaring. Det innebär att det inte finns någon möjlighet att tvinga någon att genomföra detta, säger Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL.

Hon tror ändå att överenskommelsen kommer att slå igenom i landet. Under hösten ska Kommunal och SKL enas om definitionen av vårdbiträdesyrket. Utbildningen till vårdbiträde kan antingen ske som en arbetsmarknadsutbildning i Arbets­förmedlingens regi eller i form av utbildningar som kommuner och landsting själva startar eller upphandlar.

– Jag tror att det kommer att ta tid att få allting på plats, kanske två–tre år, säger Agneta Jöhnk.

Några landsting svarar att personalen inom vårdnära service är deras motsvarighet till vårdbiträden. Men från fackligt håll är budskapet att dessa två yrkesroller ska skiljas åt.

– De som arbetar med vårdnära service är inte vårdpersonal utan servicepersonal. Vårdbiträde är en ny nivå av vårdpersonal, säger Emma Ölmebäck, Kommunal.

Hon vill se ett enhetligt vårdbiträdesyrke där alla har gått den nya utbildningen och betonar att Kommunal ser vårdbiträdesutbildningen som första steget i en möjlig karriärtrappa i sjukvården.

– Tanken med att utbildningen omfattar halva utbildningen till undersköterska är att det ska vara lätt att bygga vidare på sin utbildning och vidareutbilda sig till undersköterska, säger Emma Ölmebäck.

Se grafik nedan. Och du som är prenumerant kan läsa mer i veckans tidning.

SAMUEL ÅSGÅRD

Ämnen i artikeln:

SKRKommunal

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev