Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Omvårdnad

Svårt sjuka hamnar i knäet på masar

Publicerad: 2 Maj 2016, 13:40

Foto: Thinkstock

Kommunerna får klä skott för att utskrivningsklara patienter ligger kvar på sjukhus, anser Lena Sjöberg, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Ulricehamn. Nu har hon och mas-kollegorna i Sjuhärad fått nog.


Ämnen i artikeln:

Västra Götalandsregionen

Allt mer avancerad sjukvård i det egna hemmet kräver en omfördelning av resurserna, anser Lena Sjöberg, som för talan för hela mas-nätverket i Sjuhärad.

– Jag har varit sjuksköterska sedan 1980-talet och jag har sett hur patienterna i hemsjukvården har blivit allt sjukare och vårdbehovet mer komplext. När det skatteväxlades var ju inte tanken att vi i kommunerna skulle bedriva akutsjukvård. Om avancerad vård ska flyttas ut till kommunerna måste också resurser följa med.

Antalet vårddygn som utskrivningsklara patienter ligger kvar på sjukhus ökade med 10 procent i Socialstyrelsens senaste mätning, som Dagens Medicin tidigare har rapporterat om.

Om avancerad vård ska flyttas ut till kommunerna måste också resurser följa med

Och den onödiga sjukhusvistelsen gräver djupa hål i de kommunala plånböckerna. Exempelvis betalade kommunerna i Västra Götaland förra året 67 miljoner kronor för patienter som bedömts som utskrivningsklara. Men kvarliggarna beror på ett stort systemfel i vården och inte på att kommunerna slarvar, anser Lena Sjöberg.

– Det låter som om det skulle finnas ett motstånd mot att ta hem patienter från kommunernas sida, men så är det inte. När slutenvården måste dra ner på antalet vårdplatser sovrar läkarna bland patienterna och även svårt sjuka skickas ut för tidigt för att frigöra platser på sjukhuset.

Svårt sjuka patienter kräver en helt annan planering hos kommunerna, vilket sväljer både tid och resurser. Bemanningen kan behöva utökas och personal specialutbildas för viss vård, samtidigt som bostaden ska anpassas och en mängd telefonsamtal till sjukhus och vårdcentral ringas för att kommunens vårdpersonal ska få en komplett läkemedelslista.

Lena Sjöberg tror inte att beslutsfattarna har koll på alla moment som kommunerna måste genomföra inför hemtagningar och inte heller hur sjuka patienter som kommunerna förväntas kunna vårda.

– Vid ett specifikt tillfälle ville sjukhuset skicka hem en patient med ett antal olika resistenta bakterier, tracheostomi, som inte var vaken och som vårdades i livets slutskede. I och med det förväntades läkaransvaret övergå till primär­vården. Men den gången trädde närhälsans chef in och vägrade ta över vårdansvaret, säger hon.

Lena Sjöberg tycker också att oklara samordningsregler gör arbetet ännu svårare för kommunens sjuksköterskor. Återigen lyfter hon fram patienterna med tracheostomi, en öppning i luftstrupen.

– Tracheostomin ingår inte i primärvårdsläkarnas kompetens, så som det är nu får vi ringa sluten­vården om bedömningar av vissa delar hos en patient men primärvården om andra. Vi lägger mycket arbete bara på att få tag på läkare, så effektiviteten är inte särskilt hög.

Relaterat material

Den onödiga sjukvården ökar

ANNA-CAJSA TORKELSSON

Ämnen i artikeln:

Västra Götalandsregionen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev