Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Omvårdnad

Transpersoner bemöts med bristande respekt

Publicerad: 17 Juni 2016, 09:18

Foto: Thinkstock

Transpersoner upplever brist på respekt och ett allmänt dåligt bemötande från hälso- och sjukvården. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.


”Ja ni tjejer brukar ju vilja operera bort brösten, och allt det där med FtM och hit och dit, jaja, jag inte så stor koll på alla begreppen.”

Så citerar Pelle sin kurator i könsutredningsteamet, och tillägger:

”Det vore ungefär som en hjärtläkare skulle säga ’Ja pacemaker, hjärtflimmer, jaja, det är inte så noga’.”

En brist på kunskap, förståelse, respekt och helhetssyn på sexuell hälsa är återkommande i den studie som Folkhälsomyndigheten har gjort över hur transpersoner upplever sin sexuella hälsa i skuggan av normer och strukturer. Intervjupersonerna frågades om mötet med personalgrupper i öppenvården, liksom specialister i den transspecifika vården, som kuratorer, psykologer, psykiatriker, kirurger och endokrinologer. De beskriver en normkultur där de ska passa in i vårdpersonalens mallar.

– Man tvingas förklara sig som person och rättfärdiga varför man är som man är. Det blir en kränkning, säger Charlotte Deogan, utredare vid Folkhälsomyndigheten.

”De som skulle genomgå könskorrigering till kvinna skulle ha pojkvän, de som skulle genomgå könskorrigering till kille skulle ha flickvän, för att passa in i deras mall, i deras riktlinjer, i deras kriterier”, beskriver Ronnie som inte ville berätta om sin partner för att det skulle krångla till utredningen.

De som är icke-binära, som identifierar sig mellan eller bortom uppdelningen man-kvinna, kan uppleva andra problem. De kan känna att de är anomalier i vården, och tilldelas ett kön de inte identifierar sig med. Därför är somliga rädda att berätta att de är icke-binära, av rädsla för att få sämre vård.

Flera av de intervjuade säger sig ändå vara nöjda med den transspecifika vården, men påpekar att de befinner sig i en känslig situation – deras öde gällande könsidentitet ligger till stor del i personalens händer.

Saker som de intervjuade önskar är bättre kontakt och mer förståelse när det gäller reproduktiv vård, samtalskontakt efter könsbyte, och inte minst vardagshälsan, som att kunna gå och testa sig och få en bra gynekolog; en bättre sexuell hälsa.

”Inte det där som är exotiskt och gäller transpersoner, utan allt det där som alla andra personer behöver?”, säger Pelle.

Här kan du läsa studien: Rätten till hälsa

40 procent skjuter upp besök

Rapporten bygger på en kvalitativ intervjustudie som gjordes med 20 personer med transerfarenhet, våren 2015. Studien fokuserar inte uteslutande, men till stor del, på den upplevda hälso- och sjukvården.Deltagarna är 18–75 år, med en medelålder på 35 år och en medianålder på 30 år.Åtta personer identifierar sig som transkvinna, transtjej, man-till-kvinna (MtF), kvinna eller tjej. Sju personer identifierar sig som transman, transkille, kvinna-till-man (FtM), man eller kille. Fem personer identifierar sig som icke-binäraI en tidigare enkätstudie av Folkhälsomyndigheten (ca 800 svarande) angav 40 procent att de skjutit upp besök hos allmän hälso- och sjukvård på grund av tidigare dåliga erfarenheter eller rädsla för dåligt bemötande.

JESPER CEDERBERG

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev