Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Omvårdnad

Vårdförbundet vill stoppa akutbil

Publicerad: 2 maj 2013, 07:44

Dalsland är för ensligt, anser Vårdförbundet. Ja, och just därför behövs en akutbil, anser NU-sjukvården.


– Naturligtvis är det en ekonomisk fråga. Bilen är billigare och en anställd är billigare än två, säger Ulf-Peter Lundberg, verksamhetschef vid akutkliniken i NU-sjukvården om planerna på att införa en så kallad single responder i ambulanssjukvården.

En single responder är en bil bemannad med en sjuksköterska och med nästan samma utrustning som en ambulans. Tanken är att den ska kunna vara först på plats vid vissa larmsituationer och att sjuksköterskan ska kunna påbörja akut vård tills en ambulans avlöser eller prioritera om patientens vård- och ambulansbehov.

– Framförallt når vi mer folk, säger Ulf-Peter Lundberg och förklarar att planen är att en single reponder ska rulla i Dalsland från den 1 september.

Han berättar att de som söker tjänsterna kommer att var helt införstådda i de faror som följer med ensamarbete i form av lyft, farliga situationer och liknande.

Och.

– De söker på frivillig basis, säger Ulf-Peter Lundberg.

Frivilligheten imponerar dock inte på Tina Kall, Vårdförbundets skyddsombud för ambulanssjukvården i Dalsland och styrelseledamot i Vårdförbundets avdelningsstyrelse i Västra Götaland.

– Så är det väl med alla arbeten, men det är inte samma sak som att Vårdförbundet vill att man jobbar ensam, säger hon.

Tina Kall har därför anmält NU-sjukvården till Arbetsmiljöverket med motiveringen att ensamarbete inte ska motiveras utifrån ekonomi.

– Vi i ambulanssjukvården kan hamna i hotfulla och våldsamma situationer och det är något jag ser allvarligt på som skyddsombud. Sedan ska bilen köras ensam utan hjälp att hålla kolla på trafik, kommunikation och kartläsning, säger hon.

Dessutom, lägger Tina Kall till, är Dalsland nio mil ända till ända och polistätheten är låg.

Så om valet står mellan en single responder och ingen repons alls?

– Vår arbetsmiljö ska inte naggas i kanten för att det inte finns pengar. Det är politikernas och beslutsfattarnas fråga egentligen.

I Lilla Edets kommun, som är en annan del av NU-sjukvården, pågår sedan den 1 april redan ett försök med single responder och det har, enligt Ulf-Peter Lundberg, fallit mycket väl ut och de anställda har inte anmält några missförhållanden.

– Nej, vi har inte sett eller hört någonting från personalen, säger han.

Per Solberg, Vårdförbundets skyddsombud på ambulansen i Lilla Edet, ger honom stöd.

– Det har rullat på och funkat väldigt bra. Det har inte varit någon hot- eller våldssituation som jag har fått till mig än, säger han.

Per Solberg understryker att det är skillnad på Lilla Edet, som han beskiver som en liten och kompakt kommun, och Dalsland samt att ensamkörandet förutsätter att sjuksköterskan försäkrar sig om rätt väg före uttryckningen.

Men.

– Vi har resonerat att det har varit väl värt att pröva utan att döma ut det i förväg.

Jens Krey

Teamledare – nyheter

jens.krey@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev