Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Riksstämman

Forskare kartlägger diabetikers krokiga fingrar

Publicerad: 23 november 2012, 11:02

RIKSSTÄMMAN Krokiga smärtande fingrar, frusna nackar och karpaltunnelsyndrom. Sådant är betydligt vanligare bland personer med typ 1-diabetes, visar en ny studie.


– Besvär från muskler och leder ställer till stora problem i patienternas liv. De kan få besvär att sova för att de har värk och de kan få svårt att göra vissa saker som att klä på sig, säger Hans Arnqvist, professor i cellbiologi på Hälsouniversitetet i Linköping.

Även om komplikationerna är kända sedan tidigare är de inte särskilt väl belagda i studier.

– Det finns nästan inga systematiska undersökningar på det här området fast det leder till stora besvär och ökad sjukskrivning.

Hans Arnqvist har nu tillsammans med kollegor gjort en studie där 531 patienter som haft typ 1-diabetes har fått besvara en enkät. Deras svar har jämförts med en kontrollgrupp av friska personer.

– Det som är väldigt slående är att det är mycket mer besvär från rörelseapparaten hos patienterna med diabetes, säger Hans Arnqvist.

I studien var det mer än tio gånger fler som hade genomgått kirurgi för karpaltunnelsyndrom än bland personerna i kontroll­grupp­en. Och 21 procent av patienterna hade opererats för triggerfingrar eller Dupuytrens kontraktur. Det ska jämföras med att endast 0,9 procent av personerna i kontrollgruppen hade genomgått operation för någon av dessa sjukdomar.

Triggerfingrar är ett smärtsamt tillstånd som innebär att man inte kan räta på fingrarna. Vid Dupuytrens kontraktur bildas tjocka bindvävssträngar i handflatan som också gör att fingrarna kröks.

– ”Frusna axlar” som innebär smärtor i axlarna och försämrad rörlighet var också vanligare bland diabetespatienterna, säger Hans Arnqvist.

När forskarna tittade på sjukskrivningar visade de sig vara dubbelt så vanliga bland personerna med diabetes. Besvären berodde till betydligt större del på muskel- och ledbesvär än i kontrollgruppen.

Hans Arnqvist berättar att resultaten är en del i en större studie.

– Vi tror att det händer något med bindväven hos patienter med diabetes som kan vara en gemensam nämnare. Vi tar också blodprover på patienterna som vi ska analysera i ett senare skede.

SAMUEL LAGERCRANTZ

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev