Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Riksstämman

Gentester blir vardag i framtiden

Publicerad: 29 november 2012, 10:45

RIKSSTÄMMAN Gentesterna kommer att göra samma resa som datorerna och bli en del av alla människors vardag, enligt vetenskapsjournalisten Lone Frank.


De gentester vi har i dag är som Commadore 64 var på 80-talet. Testerna kommer att utvecklas och få mycket större användning på samma sätt som datorerna har utvecklats de senaste decennierna. Den liknelsen framförde danska vetenskapsjournalisten Lone Frank som själv tagit ett gentest och nu skrivit en bok om det.

I en föreläsning på riksstämman lyfte hon fram fördelar med gentester. Hon påpekade att det i USA finns över 100 läkemedel som den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA anser att gentest bör genomföras innan de används. Ändå är det få läkare som låter gentesta patienterna innan de skriver ut de preparaten.

– Jag tycker att det är otroligt att vi inte använder den informationen, sade hon.

Hon berättade att det från hennes eget gentest gick att utläsa att narkolepsiläkemedlet modafinil inte har någon effekt på henne.

– Det är ett preparat som även används som hjärndoping. Hemskt att hjärndoping inte fungerar för mig, sa hon.

Hon berättade också att hennes gentest hade visat att hon har ökad risk för två former av cancer. Men hon har även fått reda på att hon har minskad risk för alzheimers, vilket gladde henne.

Enligt Lone Frank är människor dåliga på att hantera begrepp som risk och sannolikhet, men hon menade ändå att riskerna för att gentester orsakar oro, sämre livskvalitet och fler läkarbesök överdrivs.

– Men de som genomgått test går till läkaren av andra orsaker än vad de hade gjort om de inte tagit testet, sade hon.

Nils Conradi, Riksstämmans generalsekreterare som modererade föredraget, ställde frågan hur hon såg på faran att försäkringsbolag använder information från gentester.

– Det är en fråga om lagstiftning. I USA har man sedan Bush-eran en lag att arbetsgivare eller försäkringsföretag inte får diskriminera på grund av geninformation.

SAMUEL LAGERCRANTZ

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev