Han vill se krav på läkarintyg och moderna tester för specialkost

Magnus Wickman är professor och verksam barnläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. När han lät sig intervjuas av DN-skribenten Hanne Kjöller, som skrev en ledare om jordnötsallergi och hysteri, blev uppmärksamheten kring ämnet stor. Därför var det föga förvånande många som dök upp på Magnus Wickmans seminarium på Medicinska riksstämman.

Förutom att han lastar nyhetsmedier för en del av den uppkomna rädslan för jordnötter och annan mat som gör en del allergiska, lägger han skulden på sjukvården. Fortfarande utreds inte jordnötsallergiker hela vägen med moderna metoder på många håll och därmed får patienterna inte särskilt raka besked om hur de ska bete sig. Inte sällan uppmanas patienter att undvika jordnötter helt, vilket leder till för många helt onödig rädsla.

– Många allergiker lever i skräck, sade Magnus Wikman.

Frågan är alltså om patienter lider av så kallad falsk jordnötsallergi eller äkta. En sak som urskiljer svenska allergiker från exempelvis New York-bor är den relativt vanligt förekommande björkpollenallergin. Jordnötter innehåller nämligen ett björkrelaterat protein, Ara h 8, som kan ge utslag i pricktester. Men en reaktion på dessa proteiner behöver inte innebära att en person faktiskt är allergisk mot jordnötter. Det gäller med andra ord att göra tester som skiljer det ena proteinet från det andra. Det finns nämligen ett annat protein, Ara h 2, som visar på ”äkta jordnötsallergi”.

– Det innebär att den som bara reagerar på Ara h 8 kan få en reaktion på jordnötter som är obehaglig men inte farlig, sade Magnus Wickman.

Dessa patienter skulle alltså med ett riktigt gjort test kunna slippa leva i rädsla.

Och Magnus Wickmans vision är att även den som lider av äkta jordnötsallergi ska kunna leva utan skräck.

– Det här går ju att hantera även för dem som har svår allergi, sade Magnus Wickman och konstaterade att adrenalinpennor är utmärkta.

Om patienterna bara vågar använda dem. I hans kliniska vardag har det visat sig att patienterna inte sällan är rädda för att ta sprutan. Ofta används de inte när patienten upplever en reaktion på ett födoämne.

Eftersom 97 procent av alla förskrivna adrenalinpennor kasseras utan att ha använts, då adrenalin har en begränsad livslängd, anser Magnus Wickman att patienterna vid läkarbesök borde få träna på att använda adrenalinpennan.

Han förespråkar också att Sverige ska välja samma väg som grannlandet Finland, där skolor numera kräver läkarintyg på att elever har en födoämnesallergi och att dessa läkarintyg ska visa att barnet har testats med moderna metoder och att man i vissa fall dessutom testat med provokation.

­– Det här gjorde att skolorna kunde ta bort hälften av specialkosten. En del är förstås mycket allergiska på riktigt och dessa barn ska skyddas, sade Magnus Wickman, som tror att matsituationen blir säkrare om specialkost endast ges till dem som verkligen behöver den.

CHARLOTTA KJELLBERG