Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Riksstämman

Karriärvägar för forskare i fokus

Publicerad: 6 December 2013, 12:14

Skapa blandtjänster för prekliniska forskare som också vill jobba kliniskt. Det var ett av förslagen på ett symposium under fredagen om tillbakagången för svensk medicinsk forskning.


Sverige har halkat ner från en position i toppen som medicinsk forskningsnation. Under fredagen anordnade Vetenskapsrådet ett symposium med fokus på en av flera förklaringar till denna nedgång — nämligen att färre personer med läkarutbildning satsar på forskarbanan och i synnerhet inte inom prekliniska discipliner.

− ­När vi tittar på ansökningarna till våra mest eftertraktade forskningsanslag så är det bara 15 procent av de sökande som har en svensk läkarutbildning i botten, sa Elias Eriksson, professor i farmakologi vid Göteborgs universitet och ledamot i ämnesrådet för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet.

Håkan Billig, ordförande i Svenska läkaresällskapets forskningsdelegation, var moderator på symposiet:

− Självklart behövs det forskare med andra bakgrunder också, som molekylärbiologer och biomedicinare. Men en humanbiologisk bakgrund är central för att ställa rätt frågor i den tidiga forskningen.

Elias Eriksson fyllde i:

− Alla Sveriges senaste Nobelpristagare i medicin har varit medicinare. Under den svenska medicinska forskningens guldålder på 60- och 70-talen fanns ett bra samspel mellan prekliniska och kliniska institutioner. Det fungerar inte utan medicinare på bägge sidor.

Ett problem när det gäller den kliniska forskningen är att svenska läkare disputerar förhållandevis sent i livet, vid 40 år i snitt. Att då satsa på en forskarbana blir mindre attraktivt. Kjell Asplund, professor och tidigare generaldirektör på Socialstyrelsen, anmärkte också på att mycket av den kliniska forskning som görs är observationsstudier.

– Jag efterlyser mer interventionsstudier där man testar nya metoder, sa han.

Flera av talarna på symposiet konstaterade att det inte finns tillräckligt med incitament och karriärvägar för att läkare ska satsa på forskning, inte minst släpar lönen efter.

− Ett sätt är att skapa blandtjänster där forskare inom prekliniska ämnen också kan jobba kliniskt. Läkare som både satsar på forskning och ST-läkaretjänst borde få specialistlön efter fem år även om ST-utbildningen inte är klar, sa Patrik Danielsson, docent i anatomi vid Umeå universitet och som själv jobbar deltid som ST-läkare inom ögonsjukdomar.

Flera talare vittnade också om att intresset för forskning är stort bland studenterna. Men när många av lärarna inom de prekliniska ämnena inte själva är läkare i botten så blir en svårighet att attrahera studenterna till de ämnena, varnade några.

Eric Hanse, prodekanus vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, berättade om ett sätt som möjligen kan motarbeta detta. I Göteborg har man nämligen infört kortare grundutbildning för redan disputerade personer.

− På sätt får vi forskare bakvägen till att bli läkare. Hittills har 50 personer kommit in den vägen, sa han.

Johan Dabrosin Söderholm, dekanus vid Hälsouniversitetet i Linköping, reagerade på vad han tyckte var en för negativ bild av den svenska läkarutbildningen under symposiet.

− Det är inte sant att vi gått från en akademisk utbildning till en yrkesutbildning. Numera är det till exempel obligatoriskt för studenterna att göra en termins vetenskapligt arbete. De får lära sig att analysera vetenskapliga artiklar och opponera på andras självständiga arbeten, sa han.

I ett projekt under de närmsta åren ska Svenska läkaresällskapet komma med konkreta förslag på att öka antalet läkare som blir forskare.

− Tillsammans med de medicinska fakulteterna ska vi försöka hitta ”best practice” när det gäller att skapa karriärvägar och attraktiva tjänster för forskare, sa Håkan Billig.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev