”Läkare är skitförbannade på mig”

– Vi har hört att debatten varit polariserad och jag vet inte om jag är inbjuden för att jag anses vara någon extrem, för det anser jag inte jag är, sade Hanne Kjöller, ledarskribent på Dagens Nyheter.

Hon berättade att under hennes tid som sjuksköterska på Sös-akuten i början av 1990-talet fanns det ingen datajournal, men att det inte medförde att folk ”dog som flugor”. Nu däremot är journalen som ett slukhål som innehåller allt från funderingar om överkonsumtion av rosévin till psykiatriska bedömningar, fortsatte Hanne Kjöller.

– Allt samlas, men inget sållas ut.

Hon var en av medlemmarna i den namnkunniga panel som samlats för att diskutera personlig integritet och digital vårddata på Medicinska riksstämman. Arrangör för seminariet var Myndigheten för vård- och omsorgsanalys som i februari 2017 planerar att lämna en rapport i ämnet. I den grundläggande kartläggning som myndigheten presenterade konstaterades bland annat att debatten är polariserad och att det råder begreppsförvirring kring vad som är integritet.

Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinetiska råd var annan debattör. Han noterade att det är viktigt att skilja på autonomi, alltså att vara beslutskapabel att bestämma över sina vårddata, och sin integritet.

– Integritet gäller oss alla, oavsett om vi medvetslösa eller dementa, sade han.

Hanne Kjöller konstaterade att personlig integritet är just personlig, vilket hon exemplifierade med att vissa par spelar in porrfilm och lägger ut på internet, andra funderar över självmord om en nakenbild skulle spridas på nätet. Då det inte finns någon stringens i integritetsnivån när det kommer till vårddata har ledarskribenten därför spärrat sin journal.

– Jag har inget förtroende för vad som står där och läkare blir skitförbannade på mig när jag skriver om att jag spärrat min journal. Men jag tänker fortsätta att skriva om det.

Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Östergötland, noterade att läget med sammanhållen journalföring och spärrar ser väldigt olika ut i landet. Stockholm utmärker sig som ett län där det fungerar sämre, men det finns län där det fungerar utmärkt, påpekade hon.

Emma Spak ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf, sade att hon ser struktur som en viktig lösning för integritetsproblemen. Patienterna ska, likt de gör på Facebook, lätt kunna välja vem som får tal av deras data. När en vårdgivare loggar in i ett system ska hen genom aktiva val få ta del av eventuell information. Något som inte gällde i Stockholm där informationen, enligt Sylf-ordföranden, mer eller mindre ramlade ut över läkaren.

Kjell Asplund noterade att ämnet för debatten också varit föremål för flera stora utredningar under de senaste åren och hoppades därför att Myndigheten för vård- och omsorgs utredning verkligen kunde göra en skillnad för mottagaren.