Timothy Naimi: Myten om måttligt drickande är som en elak jultomte

Det var glest med folk när fredagsmorgonens workshop ”Should alcohol be promoted as a part of a healthy lifestyle?” startade på Riksstämman. Nyheten om att måttligt drickandes hälsoeffekter var en myt hade redan spridit sig, vilket många av de få åhörarna gladdes åt.

Bakom rapporten stod bland annat den inbjudne amerikanska läkaren och forskaren Timothy Naimi. Han förklarade att de studier som ligger till grund för myten är behäftade med en rad observandum. De är alla observationsstudier. Urvalet i jämförelsen mellan de som dricker måttligt och de som inte dricker alls är problematiskt.

Och, förklarade Timothy Naimi, samband som leder fram till så kallade j-kurvor, det vill säga att något först ger en effekt åt ett håll och sedan med tiden en ökande effekt åt motsatt håll, sådana samband är alltid lite ”fishy”, suspekta.

Dagens Medicin fick en pratstund med den jetlaggade barnläkaren från Boston efter workshopen och frågade då:

Borde alkohol vara en del av en hälsosam livsstil?

­– Förmodligen inte. Tillgänglig vetenskap ger inget stöd för hälsoeffekter av så kallat måttligt drickande. Och det är viktigt för att den spridda uppfattningen att alkohol är bra för dig används för att hindra viktiga politiska åtgärder som exempelvis höjd alkoholskatt.

Han går så långt som att säga att bevisen för att måttligt drickande skulle vara en myt.

– Som jultomten, med den skillnaden att i stället för att komma med julklappar så orsakar den problem. Och kostar dessutom liv.

I rapportens titel använder du citattecken kring termen måttligt drickande. Varför då?

– Människor i allmänhet tenderar att överskatta vad måttligt är, speciellt de som dricker ohälsosamma mängder alkohol. Så ett av många problem med att förespråka måttligt drickande är att måttligt inte är specificerat.

Finns det ingen definition alls?

– Det finns ingen definition. Och det är därför som termer som måttligt eller ansvarsfullt används av industrin. För eftersom ingen vet vad de betyder kan man tolka dem som man själv vill. Men som en forskare, läkare och folkhälsoperson försöker jag ha en mer precis kommunikation.

Finns det några kända hälsoeffekter av en låg konsumtion av alkohol?

– Det finns inga randomiserade studier som de som används för att utvärdera alla farmakologiska produkter.

Så hur tillförlitlig är den så kallade j-kurvan?

– Den är otillförlitlig. Den bygger på studier som inte är golden standard. Men om man ändå väljer att tro på den borde man förstå att riskerna med alkohol börjar öka efter bara en halv drink per dag. Många människor skulle nog bli förvånade att alla de här studierna visar att mortalitetsrisken ökar efter bara en halv drink per dag.

Hur skulle du beskriva skillnaden i livsstil mellan de som inte dricker alls och de som dricker måttligt?

– Det finns mycket bevis som pekar på att de som dricker små mängder alkohol har många fördelar. Och speciellt de som dricker små mängder alkohol regelbundet.

En halv drink per dag?

– Eller en drink per dag eller något sånt där. Med andra ord, att vara en regelbunden lågdosdrickare är en markör av socialt välbefinnande, sociala fördelar och hälsosamhet. Men det betyder inte att alkoholen är orsaken. Vi vet till exempel att lågdosdrickare ofta studerar längre. Alkohol gör inte att du studerar längre, snarare motsatsen, i alla fall enligt min erfarenhet.

Timothy Naimi förklarar att lågdosdrickande därför drar fördelar av att associeras med positiva attribut som utbildning, inkomst och uppväxterfarenheter.

– Därför skulle det vara bra, och viktigt, med randomiserade studier för att kunna se på samband på ett mer precist och vetenskapligt sätt. Som vi skulle ha gjort om det gällde ett läkemedel.