Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Utmärkelser

Alla nomineringar till årets Guldpiller 2016

Publicerad: 5 oktober 2016, 06:12

För sjunde året delas Guldpillret ut till det bästa receptet för bättre läkemedelsanvändning och färre läkemedelsskador. I år är tio bidrag nominerade. Här är hela listan.


1 Farmaceutstyrd läkemedelsutdelning avlastar sjuksköterskor i Jönköping
Svensk sjukvård saknar erfarenhet av ett distributionssystem för läkemedel, där farmaceuter ansvarar för alla delar utom ordination (läkaruppgift) samt utdelning av läkemedel (sjuksköterskeuppgift). En förutsättning för att införa ett dylikt system är att den sjukhusbaserade distributionen sker i egen regi, vilket den gör i Region Jönköpings län.
I november 2015 startade ett projekt där farmaceuter genomför en läkemedelsavstämning med patienterna vid inskrivning på sjukhus och initierar självmedicinering under vårdtiden, där så är rimligt. Farmaceuter tillåts kryssa (temporärt uppehåll) läkemedel under vårdtiden enligt en fastställd lista. Farmaceuterna fyller på läkemedelsvagnar på en­heten och kan även dela helgdosetter till inne­liggande patienter samt dela läkemedel vid hemgång.
Arbetssättet frigör tid för sjuksköterskorna som upplever mindre stress i arbetet, mer tid för patienterna och mindre övertidsarbete. Arbetets resultat förväntas minska lagervärdet för läkemedel då farmaceuter styr mot att ha små lager av dyra läkemedel och större lager av billiga, högfrekventa läkemedel.
Enligt nomineringen förväntas resultatet av arbetet visa på ökad patientsäkerhet, bättre arbetsmiljö och mindre kassation av läkemedel.
Huvudman: Region Jönköpings län.

2 Säkrare användning av SSRI-preparat genom krav på behandlingsplan
Förskrivningen av SSRI-preparat är omfattande – så även vid Visborgs vårdcentral.
Önskemål om förnyelse av läkemedlen kommer till vårdcentralen via mail, telefon, brev och Mina vårdkontakter.
Vid en kartläggning vid Visborgs vårdcentral visade det sig att recepten ofta förnyades utan diskussion och att det, för merparten av ärendena, inte fanns en definierad tanke eller tidsplan för behandlingen att utläsa i journalen. Av den anledningen beslutades det på vårdcentralen att vid alla förnyelser av SSRI-recept, liksom vid alla nyinsättningar, ska en behandlingsplan fastläggas och göras synlig i text- och receptmodulen.
Enligt nomineringen har projektet möjliggjort att man kunnat avsluta ett flertal behandlingar. Onödig användning av läkemedelsgruppen har klart minskat. I de fall långtidsbehandling ansetts indicerad har detta definierats och en tydlig plan för uppföljning klarlagts.
Huvudman: Praktikertjänst AB/Vårdcentralen Visborg.

3 Nationellt regimbibliotek ska ge högre patientsäkerhet för cancersjuka
Antitumoral läkemedelsbehandling – cyto­statikabehandling och biologisk behandling – är en viktig orsak till ökad överlevnad vid cancer. Kostnaden för antitumoral läkemedelsbehandling uppgår till 3,7 miljarder per år. Läkemedel mot cancer är ett av de områden som genomgått den snabbaste utvecklingen. Behandlingen kan dock vara riskfylld för patienten om fel/misstag begås vid ordination, beredning eller administrering. Det blir dessutom allt vanligare med ordination på en ort och behandling på en annan. I dag kan samma behandling benämnas olika och beredas på skilda sätt inom landet, vilket skapar risk för missförstånd, misstag och utgör en patientrisk. Läkare, sjuksköterskor och farmaceuter som medverkar vid behandlingarna behöver därför tillgång till aktuell och gemensam information.
I syfte att kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen vid tumörsjukdom har ett nationellt regimbibliotek skapats under ledning av Regionala cancercentrum i samverkan. Målet är att samtliga cirka 350 regimer som används inom cancervården i Sverige, och som rekommenderas av vårdprogramsgrupperna, ska finnas fastställda och tillgängliga via en webbsida. Starten skedde år 2011 och 2015 var webbsidan klar, i dag finns drygt 100 regimer publicerade.
Enligt nomineringen så kommer en nationell källa för regimerna att göra behandlingarna mer lika över landet samtidigt som risken för fel i överföringar minskar. Patientsäkerheten torde därmed öka.
Huvudman: Regionala cancercentrum i samverkan.

4 Ge läkemedel i rätt tid, till rätt person och på rätt sätt lärs ut via webben
Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för hantering av läkemedel i äldre­omsorgen, men kan genom delegering överlåta ansvaret att ge iordningställda läkemedel till omvårdspersonalen. Det blir då viktigt att omvårdspersonalen har tillräcklig kunskap och erfarenhet att arbeta säkert med delegerade arbetsuppgifter.
I den nationella läkemedelsstrategin var det Sveriges Kommuner och Landstings uppgift att ta fram en nationell webbaserad utbildning till omvårdspersonal i hemtjänst och särskilda boenden om grundläggande läkemedelskunskap inför delegering. Utbildningen togs fram år 2014 och ger baskunskaper för att ge läkemedel i rätt tid, till rätt person och på rätt sätt. Att ge god omvårdnad som komplement och alternativ till läkemedel och känna igen risker och uppmärksamma, reagera och signalera vid förändringar. Att förstå roll och ansvar vid delegering, uppmärksamma symtom vid diabetes och ge insulin.
Enligt nomineringen är en gemensam basutbildning inför delegering av läkemedelsanteringen en viktig åtgärd för säker läkemedelsanvändning. Genom att tillhandahålla utbilningen digitalt ökar tillgängligheten.
Huvudman: Sveriges Kommuner och Landsting.

5 Skräddarsydd ­cancer­behandling som sparar resurser för sjukvården
Det är ett välkänt problem att olika patienter med samma cancersjukdom svarar olika på samma typ av läkemedelsbehandling. Det har tidigare varit svårt eller omöjligt att i förväg veta vilket eller vilka läkemedel som kommer att ge bäst behandlingssvar. Projektets idé var att det borde vara möjligt att innan start av behandling undersöka hur en enskild patients tumörceller reagerar på olika typer av cancerläkemedel, med målet att skräddarsy behandlingen.
Vid avdelningen för klinisk farmakologi, Akade­miska sjukhuset, har man utvecklat en metod för in vitro-screening av tumörcellers känslighet för olika typer av läkemedel. Analysen ger svar på tumörcellers känslighet för olika cancerläkemedel, vilket ger förutsättningar för skräddarsydd behandling. Cancervården sparar också resurser.
Enligt nomineringen finns nu förutsättningar för individualiserad behandling med störst nytta för patienten. Med tanke på de höga kostnaderna för nya läkemedel, och att det finns många varianter av kombinationsbehandlingar, är det angeläget med laboratorietester som är prognostiska för behandlingseffekten och kostnadseffektiva för samhället.
Huvudman: Klinisk farmakologi, Akademiska sjuk­huset, Landstinget i Uppsala län.

6 Cardexutskrift från Cosmic ­läkemedelsmodul
När man i Region Jämtland Härjedalen skulle byta journalsystem (från Vas till Cosmic) stod det klart att man inte sam­tidigt kunde börja med e-ordinationer i sluten­vården, på grund av tekniska problem. Initiativ togs då för att skapa ett utskrivbart läkemedelscardex. Målsättningen var att spara tid för läkarna på akuten som skulle slippa skriva över allt för hand samt för sjuksköterskorna på avdelningarna som skulle slippa problem med svårlästa läkemedelsordinationer. Det utskrivningsbara cardexet används nu av de flesta kliniker på Östersunds sjukhus för patienter som skrivs in via akuten.
Enligt nomineringen har cardexet lett till att läkarnas arbete på akuten blivit minde tidsödande, samt att det har förenklart sjuksköterskornas arbete på avdelningarna. Så länge det saknas möjligheter att ordinera elektroniskt kommer cardexet att användas och också fungera som nödrutin vid eventuella framtida driftstopp.
Huvudman: Centrum för medicinska specialiteter, Region Jämtland Härjedalen.

7 Plan för nedtrappning av opioider i primärvården
Förskrivningen av beroendeframkallande mediciner har ökat markant i Sverige och andra länder under de senaste tio åren. Förskrivningen sker främst i primärvården. För Sveriges del visar beräkningar att så många som en kvarts miljon människor kan vara beroende av, eller fysiologiskt tillvända, till smärtstillande medel.
Förskrivningen av beroendeframkallande läke­medel av typen opioider har ökat markant i Värmland och legat som högst på Eda vårdcentral. Ur patientsäkerhetssynpunkt, samt med hänsyn till medicinsk etik, var det nödvändigt att på Eda vårdcentral utveckla och genomföra en plan för nedtrappning av beroendeframkallande läkemedel.
Ett nedtrappningsprogram har nu utarbetats där olika specifika delbehandlingar ingår och samverkan med andra vårdaktörer sker. Patienter inkluderas som uppfyller kriteriet långvarig icke-cancerrelaterad smärta och som fått behandling med opiodanalgetika. Programmet tar sex veckor och efter fullföljd nedtrappning kallas patienten för ett avslutande samtal och en gemensam utvärdering med läkare och sjuksköterska. Vid genomgång av patient­klientelet har man funnit 96 patienter som skulle kunna bli föremål för nedtrappningen. Hittills har 72 patienter inkluderats och 34 av dessa har avslutat programmet framgångsrikt och är fria från opioid­anal­getika.
Enligt nomineringen har man genom att minska förskrivningen av opiodanalgetika på ett kontrollerat och strukturerat sätt ökat patientsäkerheten.
Huvudman: Eda vårdcentral, Landstinget i Värmland.

8 Evidensbaserad blandbarhetsdatabas ska göra vården säkrare
Inom sjukhusvården är intravenösa läke­medel mycket vanligt förekommande och ofta behöver flera läkemedel ges samtidigt till en patient. För vissa patienter används CVK med två till fyra separata lumen, för vissa används perifera infarter. Problem uppstår då antalet läke­medel överskrider antalet tillgängliga infarter. Frågan blir då om olika läkemedel kan ges i samma infart? Vissa läkemedel är inte fysikaliskt och/eller kemiskt kompatibla och kan vid samadministration utlösa utfällningar, embolier, kateterocklusioner och effektbortfall.
I Västra Götalandsregionen har en webbaserad databas tagits fram, ”Blandbarhet läkemedel”. Vårdpersonal kan med databasen själva enkelt söka kvalitetssäkrad blandbarhetsinformation inför ordination eller administrering till en patient. En direktlänk från ordinationsmodulen i patientjournalen ger vårdgivaren direktåtkomst till databasen. Över 2 500 läkemedelskombinationer har undersökts.
Enligt nomineringen har blandbarhetsdatabasen minimerat tiden det tar för att hitta information om läkemedlens kompatibilitet. Det medför ökad effekt av läkemedlen, ökad patient­säker­het, minskat lidande på individuell nivå och minskade samhällskostnader.
Huvudman: Sjukhusapoteket VGR/Klinisk farma­kologi, Sahlgrenska univeristetssjukhuset.

9 Total översyn av läkemedelsbehandling hos patienter med typ 2-diabetes
Ett diabetesteam har bildats vid vårdcentralen Backaläkarhusgruppen för att se över, ompröva och justera alla listade patienters behandling avseende diabetes­läke­medel.
Val av läkemedel har individualiserats och baserats på patientens levnadsrutiner, deras förmåga att sköta sin behandling, livskvalitetsmål, kostnader och andra medicinska förutsättningar och begränsningar. Genuint patientfokus och övertygelse om att gamla traditioner och läkemedelsval inte ska belasta patienten i nutid har varit ledord.
Enligt nomineringen har teamets arbete lett till högre grad av måluppfyllelse, färre patienter med höga HbA1c samt minskad användning av insulin.
Huvudman: Backaläkarhusgruppen i Stensungsund.

10 Omfattande uppföljning av läkemedel i klinisk vardag
Det finns ett stort behov av att följa upp hur läkemedel fungerar i klinisk vardag. Särskilt vid introduktionen av nya läkemedel behövs ny kunskap så fort som möjligt. Av den anledningen påbörjades ett projekt med syfte att vidareutveckla metoder att använda data från elektroniska journalsystem och bygga en modell som använder dessa data för att kunna följa upp läke­medel med avseende på nytta, säkerhet och kostnadseffektivitet i realtid.
I projektet har man byggt en modell som utgår från data ur journalsystem och bygger på head-to-head-jämförelser mellan läkemedel. Nya läkemedel utvärderas kontinuerligt mot bästa, redan tillgängliga, läkemedel. Modellen utvärderar prospektivt nya läkemedel. Det unika med modellen är att den kan använda data om läkemedel och procedurer som genereras i slutenvården, det vill säga inte bara förlitar sig på uthämtning av receptbelagda läkemedel i läkemedelsregistret.
Enligt nomineringen ses en mycket stor potential till ökad evidens vad gäller effekt, säkerhet och kostnadseffektivitet i läkemedelsanvändningar när modellen implementeras.
Huvudman: Uppsala universitet.

Guldpillret

Guldpillret instiftades 2010. Bakom priset står Dagens Medicin och Dagens Apotek tillsammans med Läkemedelsförsäkringen.

Syftet är att uppmärksamma behovet av en bättre och säkrare läkemedelsanvändning.

Priset ska även stimulera till forskning och utveckling av metoder för säker hantering av läkemedel.

Vinnaren får ett utbildningsstipendium på 50 000 kronor och ett hederspris.

Juryn

Åtta kvalificerade bedömare avgör

Thomas Lönngren, tidigare chef European Medicines Agency, nu verksam som konsult.

Anders Rane, professor i klinisk farmakologi, Karolinska institutet.

Inger Ros, ord­förande i Riksförbundet Hjärt­Lung.

Sineva Ribeiro, ord­förande i Vårdförbundet.

Märit Johansson, ordförande i Apotekar­societeten.

Mikael Hoffmann, ordförande i Svenska läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor.

Robert Ström, vd, Läkemedelsförsäkringen och juryns ordförande.

Christina Kennedy, chefredaktör, Dagens Medicin och Dagens Apotek.

CARINA J HANSSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev