Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Utmärkelser

Årets vinnare av Athenapriset sorterar bröstcancer med AI

Publicerad: 19 oktober 2022, 05:30

Vinnarna av årets Athenapris är fr. v. Mattias Rantalainen, Fredrik Wetterhall och Johan Hartman, som belönas för Stratipath – en AI-produkt som bedömer mycket högupplösta mikroskopibilder på bortopererad tumörvävnad och kan ge läkare handfast beslutsstöd.

Foto: Pax Engström Nyström

Artificiell intelligens som bedömer mikroskopibilder av tumörvävnad ger beslutsstöd för att avgöra om patienten behöver cytostatika. Forskarna bakom årets Athenapris har jämlik vård som mål.

Ämnen i artikeln:

AthenaprisetDigital vårdBröstcancerKarolinska institutetPatologiLänssjukhuset i KalmarVästmanlands sjukhus VästeråsSkånes universitetssjukhusPrecisionsmedicinToppnyheterToppnyheter E-hälsaToppnyheter Cancer

Lotta Fredholm

redaktionen@dagensmedicin.se


Tisdagen den 25 oktober delas Athena-priset ut för AI-produkten Stratipath.

– Cancervården i dag kännetecknas av stor ojämlikhet vad gäller tillgång till precisionsbehandling, säger Johan Hartman, professor i tumörpatologi vid Karolinska institutet, patolog vid Karolinska universitetssjukhuset och medgrundare av företaget Stratipath, som bildats under utvecklingen av produkten.

Han hoppas att den ska leda till att alla svenska bröstcancerpatienter får tillgång till snabb och objektiv bedömning.

Bristen på patologer har länge varit ett problem i cancervården, då deras kompetens krävs för att diagnostisera all slags cancer. Johan Hartman berättar att han och medgrundaren Mattias Rantalainen, docent vid Karolinska institutet, tidigt insåg vikten av digital bilddiagnostik.

– Sverige är världsledande vad gäller digitalisering och har också datakraft nog. I våra mikroskopibilder finns otroligt mycket information som en människa inte kan bedöma med blotta ögat, utan här krävs AI, säger han.

Inom cancervården var radiologin tidigt ute med att använda AI-stöd. Dessa svartvita mammografibilder är dock mycket enklare än de mikroskopibilder av tumörceller som patologer bedömer.

– Mikroskopibilder är mycket mer högupplösta och avslöjar på detaljnivå hur cancercellerna växer och ser ut, säger Mattias Rantalainen.

Läs också: Digital kollega ska avlasta Stockholms allmänläkare 

Arbetet med att skapa algoritmer som bedömde vävnad som opererats bort vid bröstcancer inleddes 2016. I Sverige får varje år 8 000 kvinnor och 60 män diagnosen bröstcancer. Efter att tumören avlägsnas ställs läkarna inför beslutet om patienten behöver cytostatika eller inte.

– Risken graderas från 1 till 3, där 1 innebär låg risk. Men en hög andel graderas till ett mellanting, nivå 2, som inte ger klinisk vägledning i hur man ska bedöma deras risk, säger Johan Hartman.

Detta gäller 50 procent av alla patienter, och 60 procent när bröstcancern är östrogenreceptorberoende.

Det var för denna grupp som man utvecklade AI.

– För att bedöma om patienten behövde cytostatika har man tidigare behövt göra genexpressionsanalyser, som visar vilka gener som är aktiva i tumören. De kostar uppåt 30 000 kronor, och svaret tar 5–15 arbetsdagar, säger Johan Hartman.

Algoritmerna tränades på drygt 3 000 mikroskopibilder av tumörceller där information fanns om hur det gått för respektive patient. AI kunde gradera i princip alla dem som tidigare hamnat i nivå 2 till antingen grupp 1 eller 3. Detta publicerades i januari i tidskriften Annals of Oncology.

Bedömningen tar cirka 30 minuter.

– Det innebär att redan på den multidisciplinära konferensen, direkt efter operationen, finns beslutsstöd om hur vi bör göra med patienten Agda 80 år, säger han.

Mattias Rantalainen fyller i:

– Fördelen med AI-teknik, eller djupinlärning, är att det går att skapa system som kan lära sig särskilja subtila mönster som är osynliga för det mänskliga ögat.

På det temat beskriver Johan Hartman att han från oroliga kolleger fått frågan om patologer ”nu blir onödiga?” Tvärtom, menar han.

– AI gör det som ingen människa kan göra, men patologerna har fortsatt en mycket viktig roll att fylla.

Själva informationshanteringen sker i en svensk molntjänst. Det innebär att sjukhuset behöver mjukvara, men inte någon ytterligare teknik.

Johan Hartman vill inte precisera kostnaden för att prenumerera på tjänsten, men säger att varje analys kostar ”en bråkdel” av genexpressionsanalyserna.

I maj i år fick produkten CE-märkning och kommer under hösten att börja användas på sjukhusen i Kalmar och i Västerås. Även Skånes universitetssjukhus i Malmö är i startgroparna.

– Vårt initiala mål är att alla patienter i Sverige ska få tillgång till snabb och objektiv bedömning, men vi siktar även på att produkten ska exporteras till Europa, säger han.

Läs också: Satsning på precisionsmedicin för de vanligaste tumörerna blir bredare 

I ett nästa steg vill man utveckla AI som bedömer diagnostiska biopsier, de vävnadsprover som tas innan man vet om det handlar om cancer eller inte. Ett annat steg är att utveckla produkten för andra stora tumörgrupper.

Så vad betyder då Athenapriset för er?

– Det är ett jättestort erkännande och ett kvitto på att vi är på rätt väg – med den här typen av produkter kan man få ut precisionsmedicin till alla patienter, säger Johan Hartman och Mattias Rantalainen fortsätter:

– Tekniken är kostnadseffektiv och bidrar till en jämlik vård över hela landet.

Prissumman går till ökad interaktion mellan KI-sidans forskare och företagssidans utvecklare.

– Jag var lite inne på aktiviteter av typen Fångarna på fortet, men det blir nog workshops, säger Johan Hartman.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!  

Kommentarer publiceras efter granskning.

Juryns motivering:

 ”För utvecklingen av ett AI-baserat beslutsstöd för prognostisk analys av bröstcancer direkt från mikroskopibilder. Ett verktyg som ger betydande vinster för både sjukvården och patienterna genom att möjliggöra en kostnadseffektiv och likvärdig precisionsmedicinsk diagnostik över hela landet. Ett imponerande arbete där forskarna har gått hela vägen från akademisk grundforskning, idogt fotarbete med träning av avancerade AI-modeller i patologilabbet till det första godkännandet för klinisk användning. Många aktörer från akademi, sjukvård och industri har samverkat i arbetet som nu går vidare med utveckling av AI-baserade metoder för bilddiagnostik för samtliga stora tumörgrupper.”

Årets jury:

Anders Brinne, områdesledare för hållbar precisionshälsa, Vinnova, juryordförande.

Nina Rehnqvist, senior professor, grundare av Athenapriset.

Ola Winqvist, ordförande i Svenska läkaresällskapets delegation för forskning, tidigare Athenapristagare.

Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning, Vetenskapsrådet.

Olle Lundberg, huvudsekreterare, Forte.

Anna Linnér, medicinsk direktör, GSK.

Lisa Blohm, chefredaktör, Dagens Medicin.

Kort om Athenapriset:

Bakom Athenapriset står Vinnova och Dagens Medicin tillsammans med Vetenskapsrådet, Forte och Lif.

Priset delas ut för 15:e året i rad.

Syftet med Athenapriset är att uppmärksamma och belöna forskning och innovationer som skett i samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv.  Priset är på 100 000 kronor.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev