Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Utmärkelser

Athenapriset 2021 – modiga och innovativa forskare sökes

Publicerad: 28 april 2021, 03:52

Fjolårets Athenapristagare Asthmatuner, representerade av Martine Søberg Isachsen, Henrik Ljungberg, Anna Carleborg och Björn Nordlund, tar emot pris av Näringsminister Ibrahim Baylan (S) på Di Healthcare.

Foto: Pax Engström

Nomineringstiden är nu slut för årets upplaga av Athenapriset. Nu vidtar juryns arbete för att utse finalkandidaterna till Sveriges största pris för forskning och innovationer som kommit till genom samarbete mellan sjukvård, akademi och näringsliv. Vinnaren presenteras den 14 oktober.


Ämnen i artikeln:

Athenapriset

Aldrig förr har sjukvården varit i så stort behov av nytänkande och nya lösningar. En åldrande befolkning, stora medicinska behov och begränsade resurser – samtidigt som den medicinska utvecklingen exploderar.

För att lösa utmaningarna behövs en bred, tvärsektoriell samverkan, framhåller Anders Brinne, ny ordförande för årets Athenaprisjury och till vardags områdesledare för hållbar precisionshälsa vid Vinnova.

– I Sverige är ansvaret för nya innovationer inom hälso- och sjukvårdsområdet uppdelat på många olika organisationer med olika ansvar, drivkrafter och behov. Många idéer föds inom akademin innan de realiseras och distribueras genom näringslivet och slutligen omsätts inom hälso- och sjukvården. Vi har sett att tvärsektoriell samverkan är jätteviktig för att skapa förståelse för hela behovskedjan, och för att undanröja hinder som kan uppstå i utvecklingen av en innovativ produkt eller tjänst som i slutändan ska skapa nytta för patienten, säger han.

Anders Brinne ser att Athenapriset har en viktig roll genom att inspirera, premiera och visa upp lyckade exempel på samverkan som har gjort verklig skillnad för enskilda patienter och för samhället i stort.

Athenapriset delas 2021 ut för 14:e året i rad. Vinnaren utses av en jury och får 100.000 kronor i ett forsknings- och utbildningsstipendium. Många olika typer av projekt har belönats genom åren, men de har alla hört till något av följande områden:

• Utveckling och förbättring av diagnostik, behandling eller prevention

• Nya metoder, tjänster, tekniker eller produkter som utvecklar vården

• Tjänster som ger ökad nytta, tillgänglighet och delaktighet för patienter.

Förra årets pristagare var forskargruppen bakom Asthmatuner, ett appbaserat system som underlättar astmapatienters självtester. Verktyget består av en spirometer som är inkopplad till en digital app i mobiltelefonen. Appen analyserar mätresultatet och ger patienten dagliga behandlingsrekommendationer. 

Anna Carleborg, forskningssjuksköterska, berättar vad som har hänt sedan hon och hennes kollegor fick ta emot Athenapriset av näringsminster Ibrahim Baylan (S) den 22 oktober förra året.

– Vi har bland annat startat ett projekt tillsammans med Novartis för att förbättra behandlingen av patienter med svår astma och för att utvärdera vilken behandlingsplan som passar den individuella astmapatienten. Vi har nu avtal med ytterligare tre regioner i Sverige, mycket tack vare erkännandet och uppmärksamheten kring Athenapriset. Antalet användare i appen växer stadigt och att allt fler vårdgivare ställer om till digifysisk vård, säger hon.

Prispengarna har använts till finansieringen av en studiekoordinator, vilket har gjort att man har kunnat öka farten i de tre pågående kliniska studierna, samt starta ytterligare två studier.

Athenaprisets jury bedömer bidragen efter fem olika kriterier:

1) Samverkan: Projektet ska alltid kräva medverkan från sjukvården, akademin och näringslivet. 

2) Innovationshöjd: Forskningen ska baseras på en idé till en ny eller förbättrad metod, teknik, tjänst eller produkt för behandling, diagnostik eller prevention av sjukdom. 

3) Medicinsk nytta: Forskningen ska resultera i en visad nytta för patienter och sjukvård, och leda fram till utveckling av evidensbaserad medicin. 

4) Samhällsnytta: Forskningen ska generera ett positivt värde även ur samhällets perspektiv, till exempel genom att skapa ett effektivare resursutnyttjande och ge hälsoekonomiska vinster. 

5) Vetenskaplig kvalitet: Studierna ska uppfylla kraven på jämförbarhet och säkerhet och resultaten ska vara vetenskapligt dokumenterade. 

För frågor om Athenapriset, kontakta vår projektledare Maja Florin, maja.florin@dagensmedicin.se 070-691 24 39.

Välkommen med din nominering!

Om Athenapriset

Athenapriset instiftades 2008 med visionen att förbättra hälsa och livsvillkor för människor genom att stimulera forskning och innovationer i samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv.

Priset har fått sitt namn från vishetens grekiska gudinna Athena som var modig, strategisk och innovativ - egenskaper som också finns hos skickliga forskare. 

Bakom priset står Dagens Medicin och Vinnova. Det stöttas också av Forte, Lif, Sveriges Kommuner och Regioner, och Vetenskapsrådet. 

 

I årets jury ingår:

Anders Brinne, juryordförande, områdesledare hållbar precisionsmedicin, avdelningen för Hälsa, Vinnova, Nina Rehnqvist, grundare av Athenapriset, Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för forskning, tidigare Athenapristagare, Madeleine Durbeej-Hjalt, huvudsekreterare för medicin och hälsa, Vetenskapsrådet, Inger Ros, ordförande Hjärt-lungsjukas riksförbund, Olle Lundberg, huvudsekreterare, Forte, Anders Kärnell, medicinsk direktör, MSD, Emma Spak, sektionschef för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Regioner, Lisa Blohm, chefredaktör Dagens Medicin.

 

Ämnen i artikeln:

Athenapriset

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev