Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Utmärkelser

De hjälper vården att blanda läkemedlen rätt

Publicerad: 25 oktober 2016, 07:00

Att ge olika läkemedel intravenöst är inte riskfritt – men hur vet man vilka läkemedel som är okej att blanda och inte? Databasen med svaret på frågan vinner årets Guldpiller.


– Det känns helt fantastiskt, ett jätte­erkännande. Nu behöver vi inte hålla på och motivera att detta är viktigt, utan det ger oss självförtroende att köra på, säger Kaveh Teimori, blandbarhetsansvarig apotekare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Bakgrunden är att olika läkemedel som ges intravenöst riskerar att krocka med varandra om de ges i samma öppning i exempelvis en venkateter, med risk för sämre effekt eller i värsta fall patientskador till följd.

– Det har alltid kommit in frågor från sjuk­vården om ifall olika kombinationer verkligen är bra för patienten. Och läkemedelsföretagen av­säger sig alltid ansvaret om läkemedlen används till­sammans med andra. Det tar en hel del tid att bedöma om läkemedel A kan ges med läkemedel B, säger Kaveh Teimori.

För att råda bot på det har han och hans kollegor byggt upp en databas där sjukvårdspersonal kan ta reda på hur kompatibla olika läkemedel är. Databasen innehåller 2 500 möjliga kombinationer av hundra läkemedel.

Enligt Kaveh Teimori finns det inga studier på hur vanligt det är med patientskador till följd av felaktiga läkemedelsmixar. Men han nämner ett av de värsta exemplen från USA, där nio nyfödda barn dog efter att ha fått både ceftriaxon och kalcium intravenöst. Det visade sig bero på att ett svårlösligt kalciumsalt hade fällt ut i barnens lung­kapillärer, orsakat av just läkemedelskombinationen.

– 15 procent av intensivvårdens läkemedel har någon form av inkompatibilitet, säger Kaveh Teimori.

Utöver patientsäkerheten är ett mål med data­basen att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen, enligt Kaveh Teimori. Han och hans kollegor har i enkätundersökningar frågat sjuksköterskor om de någon gång har varit osäkra på en läkemedelskombination de har gett. Det har de flesta – och av dem som svarat tycker majoriteten att databasen har förenklat informationsinhämtningen.

Blandbarhetsdatabasen lanserades i våras och sjukvårdspersonal i Västra Götalandsregionen uppmanas att använda den.

– Thoraxintensiven hade tidigare bara ven­katetrar med tre lumen (öppningar). Nu har de köpt in sådana som har fyra lumen, för att få tillgång till en extra ingång.

En utmaning är hur detaljerad informationen i databasen ska vara.

– I vissa fall kan vi veta att två läkemedel inte passar ihop vid vissa koncentrationer – men däremot visar de sig vara helt okej att blanda vid mycket lägre koncentrationer.

Idén till databasen föddes av apotekaren Reza Asadian på Drottning Silvias barnsjukhus år 2010. Han tog hjälp av studenter och patientsäkerhetspengar och fick år 2013 anställa Hannah Coll­dén för att sätta igång arbetet med att ta fram data­basen. År 2014 tillkom Kaveh Teimori för att utforma tjänsten som blandbarhetsansvarig apotekare.

– Det har varit en lång resa, jag fick kämpa väldigt mycket, säger Reza Asadian.

Men nu har databasen flyt – 17 sjukhus över hela landet har hört av sig och fått tillgång till den. Hittills är det gratis för sjukhusen men planen är att få till någon form av samfinansiering.

– Förhoppningsvis kan vi få in detta i Ineras portfölj, säger Kaveh Teimori.

Guldpillret

■ Guldpillret delas ut av Läkemedelsförsäkringen, Dagens Medicin och Dagens Apotek.
■ Vinnaren får ett utbildningsstipendium på 50 000 kronor och ett hederspris.
■ Priset ges till en satsning som verkar för bättre läke­medels­användning och färre läkemedelsskador. Priset ska även stimulera till forskning och utveckling av metoder för säker hantering av läkemedel.
■ Det är projektet som prisas, inte någon enskild person.

ISABELLE BECKMAN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev