Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Utmärkelser

Projekt för snabbare och säkrare diagnos av barncancer prisas med Guldpillret

Publicerad: 26 oktober 2022, 09:10

Några av alla de många inblandade i projektet: Från vänster: Joakim Wille, Sandra Wessman, Kees-Jan Pronk David Gisselson Nord, Anders Castor och Elisabeth Wadensten.

Foto: Ludvig Thunman/Bildbyrån

Genom pilotprojektet GMS Barncancer kan nu alla barn i Sverige med cancer få sina gener analyserade, vilket kan leda till snabbare, säkrare diagnos – och mer träffsäker behandling. Nu belönas projektet med Guldpillret.

Ämnen i artikeln:

BarncancerGMSToppnyheterToppnyheter Cancer

JS


– Det viktigaste för oss är att det är ett erkännande för att vårt projekt är något som faktiskt är praktiskt användbart. Det är ett väldigt tekniskt avancerat projekt som hade syfte att göra nytta för patienterna och det är roligt att få en bekräftelse på det utifrån också, säger David Gisselsson Nord, professor i molekylär patologi vid Lunds universitet och nationell koordinator för projektet, om vinsten.

Pilotprojektet har genomförts inom ramen för Genomic Medicine Sweden, GMS, en samverkan mellan de sju regioner som har universitetssjukhus och de sju universiteten med medicinsk fakultet. Finansieringen kommer från Barncancerfonden och socialdepartementet och projektet har pågått sedan 2021. Målet har varit att alla Sveriges sex barncancercentra – i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund – ska kunna erbjuda analys av hela patienternas arvsmassa, så kallad helgenomsekvensering.

Genanalysen är en viktig metod i behandlingen av barncancer då sjukdomen består av hundratals sällsynta diagnoser som ofta helt saknar motsvarighet bland vanliga cancerformer hos vuxna. Det gör att standardmetoder som används för precisionsonkologi för vuxna har begränsad användning hos barn. I stället är en analys av hela arvsmassan ett bättre sätt att ställa en snabbare, mer detaljerad, diagnos och riktad behandling.

David Gisselsson Nord sammanfattar resultaten av projektet som: ”Förvånande”.

– Vi har haft förvånansvärt stor användning för vår genetiska data. Det var påfallande ofta som vi genom att titta på en tumörs arvsmassa fick stöd att sätta en viss diagnos eller tänka om och sätta en annan diagnos. I dag är antalet patienter som inkluderats i projektet någonstans mellan 160 och 180. En bra bit över projektets mål om 60 patienter.

För många blir skillnaden inte enorm, de flesta hade redan före projektet fått en diagnos fastställd. Dessa barn bidrar ändå med genetisk data som gynnar forskningen och därmed andra patienter, samtidigt som resultatet blir en bekräftelse att den behandling man redan genomför är korrekt.

– Men sedan har vi de patienter där det är väldigt svårt att sätta diagnos eller där den genetiska profilen gör att vi inser att diagnosen är en annan och helt ändrar behandlingen. Det kan innebära skillnaden mellan liv och död, säger han.

Ytterligare en positiv överraskning är enligt David Gisselsson Nord att projektet lyckades få med alla de sex berörda sjukvårdsregionerna på tåget, med samma entusiasm. Förvåningen kommer utifrån tidigare erfarenheter av svårigheter med samarbeten inom svensk sjukvård, där regionpolitik, statuskamper och konkurrens mellan sjukhus eller universitet kommit i vägen. För att lyckas har projektets ansvariga ansträngt sig för att inte toppstyra utan motivera.

– Vi kan inte beordra någon att göra något. Det har gällt att motivera och inspirera folk att jobba mot samma mål och trots att de flesta behöver göra det här vid sidan av sitt vanliga jobb. Vi har fokuserat på målet så att ingen kunde tvivla på det. Så vi har identifierat eldsjälar, motiverat dem och accepterat olika lösningar på samma problem.

Nu är förhoppningen att projektet ska få fortsätta. Som ofta är det en ekonomisk fråga. Metoderna är dyra, men blir hela tiden billigare. Dessutom minskar kostnaden när genanalysen kan ersätta äldre metoder. I dagsläget finansierar Barncancerfonden ytterligare fyra år av utfasning, om projektet fortlöper med goda resultat. Därefter är det upp till regionerna att ta över.

– Vi förbereder oss nu på den diskussionen, för den kanske slutar olika i olika regioner. Det är den stora utmaningen nu, att få till det här på ett bra sätt. Samtidigt är det en balansgång, för ju längre vi väntar desto billigare blir tekniken vilket gör diskussionen mindre jobbig. Å andra sidan vill vi inte råka få slut på pengar, säger David Gisselsson Nord och fortsätter.

– Men jag tänker att om vi får en eller två regioner att stötta projektet så kommer det se väldigt illa ut för de andra. Så det är lite så vi får jobba tror jag.

Läs mer: Barnens hela arvsmassa ska kartläggas vid cancer

Läs också: Här är de andra åtta nominerade bidragen 

Juryns motivering

Barn som insjuknar i cancer i Sverige kan i dag erbjudas analys av alla gener vid samtliga barnonkologiska kliniker i Sverige. Det ger fler patienter en snabbare, säkrare och mer detaljerad diagnos och tillgång till riktad behandling, samtidigt som vi får viktig biologisk kunskap om barns tumörer. Många goda krafter har samverkat i arbetet och därigenom skapat en jämlik tillgång till de senaste medicinska forskningsframstegen inom ett angeläget område. En insats som inte bara innebär en bättre och säkrare användning av läkemedel, utan också är en god förebild för införandet av innovationer i hälso- och sjukvården.

Kort om Guldpillret

Det första Guldpillret delades ut 2010. Priset är instiftat av Läkemedelsförsäkringen och delas ut i samarbete med Dagens Medicin.

Syftet med priset är att uppmärksamma behovet av en bättre och säkrare läkemedelsanvändning, för att minska risken för läkemedelsskador.

Vinnarna får en prissumma på 100 000 kronor.

Årets jury

Juryn bakom årets val av Guldpillervinnare:

■ Robert Ström, vd, Läkemedelsförsäkringen (ordförande).

■ Lotta Håkansson, ordförande, Reumatikerförbundet.

■ Synnöve Lindemalm, klinisk farmakolog och barnläkare, Astrid Lindgrens barn- och ungdomssjukhus, Karolinska universitetssjukhuset samt tidigare

vinnare av Guldpillret (2010).

■ Märit Johansson, ordförande, Apotekarsocieteten.

■ Torbjörn Söderström, chefläkare, Läkemedelsverket.

■ Lars L Gustafsson, professor i klinisk farmakologi, Karolinska institutet.

■ Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.

■ Malin Parkler, vd, Pfizer.

■ Lisa Blohm, chefredaktör, Dagens Medicin.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev