Utmärkelser
Vem vinner Athenapriset 2023?
Publicerad: 14 april 2023, 13:46
Mattias Rantalainen, Fredrik Wetterhall och Johan Hartman (t.v) blev 2022 års Athenapristagare med Stratipath, en AI-lösning för riskindelning av cancerpatienter. Leif Dahlberg och Helena Hörder på Joint academy tog emot det 2021.
Foto: Pax Engström Nyström
Nomineringstiden för årets Athenapris är slut. Nu vidtar juryns arbete med att välja ut de bästa kandidaterna som ska gå vidare till slutomgången.
Vem som blir årets vinnare avslöjas onsdagen den 15 november då årets pristagare presenteras i Dagens Medicin. Innan dess ska bidragen först genomgå en urvalsprocess i två omgångar av Athenaprisets jury för att granska hur projektet uppfyller kriterierna.
– För att vinna ska forskningen ha hög vetenskaplig kvalitet, innovationshöjd och ha visat medicinsk nytta, men framför allt ha tillkommit genom samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv, säger juryns ordförande Anders Brinne, områdeschef för precisionsmedicin, på Vinnova som står bakom Athenapriset tillsammans med Vetenskapsrådet, Lif och Dagens Medicin.
Förra årets pristagare var Stratipath, en lösning för AI-baserad precisionsmedicinsk bildanalys för riskindelning av bröstcancerpatienter. Bakom Stratipath står forskare och kliniker vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, företaget Stratipath samt Medtech Labs, som är ett samarbete mellan Region Stockholm, KTH och Karolinska institutet.
Läs också: 2022 års vinnare av Athenapriset sorterar bröstcancer med AI
Sedan prisutdelningen i höstas har Stratipaths verktyg börjat användas alltmer inom rutinsjukvården, berättar Johan Hartman, professor i tumörpatologi vid Karolinska institutet och patolog vid Karolinska universitetssjukhuset.
– Flera svenska sjukhus använder nu vår produkt som beslutsstöd för bröstcancerdiagnostik och flera kliniker står faktiskt på kö, berättar han.
Vad hoppas ni av detta år?
– Först och främst att majoriteten av Sveriges bröstcancerpatienter ska få tillgång till vår lösning. Men nästa steg är att etablera oss på den europeiska marknaden.
Vilka utmaningar ser ni?
– Trots stor klinisk efterfrågan finns en hel del byråkratiska utmaningar som försvårar införandet. Varje region har egna krav på avtal och unika beslutsprocesser. Man vill gärna uppfinna hjulet på nytt. Det tycker jag är synd för det är patienterna som är förlorarna.
Vad har Athenapriset betytt för Stratipath?
– Det har gett mycket uppmärksamhet och ett erkännande att det vi åstadkommer är viktigt för sjukvården.
Nomineringen sker i två steg, i det första steget behövs bara en kortfattad motivering. I nästa steg gör juryn ett urval av de mest intressanta bidragen som får göra en mer utförlig beskrivning.
Maja Florin, projektledare Athenapriset
Om Athenapriset
Athenapriset instiftades 2008 med visionen att förbättra hälsa och livsvillkor för människor genom att stimulera forskning och innovationer i samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv. Priset har fått sitt namn från vishetens grekiska gudinna Athena som var modig, strategisk och innovativ - egenskaper som också finns hos skickliga forskare. Bakom Athenapriset står Dagens Medicin, Lif, Vetenskapsrådet och Vinnova. Pristagarna, som utses av en jury, får ett forskningsstipendium på 100 000 kronor.
Årets jury
Nya ledamöter i Athenaprisjuryn är i år Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbottens län, och Anders Åkesson, ny ordförande i patientorganisationen Riksförbundet Hjärt-lung. Båda har långa politiska karriärer bakom sig. Helene Hellmark Knutsson har bland annat varit minister för forskning och högre utbildning samt landstingsråd i Stockholms läns landsting, Anders Åkesson har varit regionråd i Region Skåne.
Övriga ledamöter i juryn är Anders Brinne, ordförande, områdeschef för precisionshälsa vid Vinnova, Nina Rehnqvist, senior professor och initiativtagare till Athenapriset, Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning, Vetenskapsrådet, Anna Linnér, medicinsk direktör för läkemedelsföretaget GSK och Lisa Blohm, chefredaktör för Dagens Medicin.
Alla Athenapristagare genom åren
2008 Torvald Ripa och Peter Nilsson, Länssjukhuset i Halmstad, som fick priset för sin upptäckt av en helt ny stam av bakterien Chlamydia trachomatis, och utveckling av ett test för att spåra den, i samarbete med företaget Abbott.
2009 Anders Persson och Anders Ynnerman vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering i Linköping, för utvecklingen av avancerade metoder inom medicinsk bildbehandling som har möjliggjort så kallade virtuella obduktioner.
2010 Raypilot, ett navigationssystem som löser problemet med att lokalisera tumören vid strålbehandling. Pristagare var en forskargrupp vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
2011 Stefan Hansson, Skånes universitetssjukhus, och kollegor för en diagnosmetod för sjukdomen preeklampsi, havandeskapsförgiftning, redan tidigt i graviditeten, vilket kan leda till utvecklingen av en potentiellt effektiv läkemedelsbehandling.
2012 Ann Hellström, överläkare och professor vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg och hennes forskargrupp som har utvecklat en metod att förebygga och behandla blindhet hos för tidigt födda barn.
2013 Ola Winqvist med kollegor för en ny och skonsam metod att filtrera bort aktiverade immunceller ur blodet, som en alternativ behandling vid inflammatorisk sjukdom, till exempel inflammatoriska tarmsjukdomar och multipel skleros.
2014 Företaget Immunicum och en forskargrupp vid Akademiska sjukhuset för utvecklingen av ett cancervaccin för behandling av njurcancer.
2015 Stefan James med kollegor vid Uppsala Clinical Research Center för
sitt arbete med registerbaserad och randomiserad klinisk prövning – Taste-studien.
2016 Internetbaserad KBT för behandling av hälsoångest, ett projekt vid Gustavsbergs vårdcentral och Karolinska institutet.
2017 SMS-livräddare, en tjänst som via mobilen slår larm till frivilliga hjärtlungräddare i närheten då en person drabbats av hjärtstopp.
2018 Epi Mix, en teknik som förkortar tiden för undersökningar med MR-kamera. Tekniken har utvecklats vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset med GE som samarbetspartner.
2019 rPAP, en medicinteknisk utrustning för behandling av för tidigt födda barn som behöver hjälp att andas. Metoden har utvecklats av forskare vid Östersunds sjukhus och Karolinska institutet.
2020 Asthmatuner, ett appbaserat system som underlättar astmapatienters självtester.
2021 Joint Academy, ett digitalt verktyg för behandling med fysioterapi vid artros.
2022 Stratipath, en lösning för AI-baserad precisionsmedicinsk bildanalys för riskindelning av bröstcancerpatienter.
Läs också: De är vinnarna av Årets brobyggare – för ett gemensamt journalsystem