Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsmiljö

Ändring på gång i patientdatalagen

Publicerad: 23 oktober 2013, 05:30

Det var inte meningen att patientdatalagen skulle äventyra patientsäkerheten eller skapa rädsla hos hälso- och sjukvårdspersonal. Nu ses den över i en statlig utredning.


Förslaget om lagändringar ska presenteras först den 30 april nästa år men Patrik Sundström, utredningens huvudsekreterare, säger att man redan nu kan se ”ett antal områden där lagstiftningen inte är optimal”.

Till exempel har det visat sig vara svårt att följa en patients resa genom hälso- och sjukvårdssystemet, i synnerhet när patienten byter vård­givare. Problemet är störst i landsting med många privata aktörer, säger Patrik Sundström.

Men det är inte bara själva lagen som skapar bekymmer. Vårdgivarna måste ta ett större ansvar för hur den ska tillämpas i praktiken.

– Det finns i dag hos personalen en stor rädsla och tveksamhet kring hur man får hantera information om patienter och om man får följa upp sina bedömningar, säger Patrik Sundström och betonar vårdgivarens ansvar att ta fram lokala riktlinjer.

– Det ska aldrig vara personalens sak att avgöra hur och när patienter ska följas upp.

Ulrika Sandén, jurist och forskare vid Örebro universitet, med patientdatalagen som specialområde, håller med. Hälso- och sjukvårdslagen är tydlig med att vårdgivaren är skyldig att kvalitetssäkra verksamheten, och här ingår systematisk uppföljning av patienter, säger hon.

– Det är fortfarande vårdgivare som inte har gjort det här fullt ut. Och en del har väldigt konkreta och bra rutiner utfärdade,  andra är luddiga.

Karolinska universitetssjukhuset tillhör dem som ganska nyligen, i våras, tog fram riktlinjer för journalåtkomst trots att lagen började gälla 2008. Under rättegången mot Jan Rosenberg i fjol (se artikel här intill) efterfrågade domstolen riktlinjer, men de som fanns då var från 2005 och stred delvis mot patientdatalagen.

Riktlinjerna kan se olika ut för olika verksamheter och de kan även behöva ta hänsyn till att personal har olika yrkesmässiga behov, säger Patrik Sundström.

– Det är alldeles självklart att en mindre erfaren yrkesutövare kan behöva följa upp fler bedömningar än en mer erfaren.

Men vet vårdgivarna om att de förväntas ha riktlinjer?

–De borde åtminstone känna till att personalen upplever en osäkerhet i frågorna och vi tror att den bäst kan botas med instruktioner från arbetsgivaren.

Ulrika Sandén säger att delar av patient­datalagen är ganska diffust skrivna, samtidigt som förarbetena inte ger några vägledande uttalanden. Domstolarna som ska ta ställning till fall av misstänkt dataintrång har inte särskilt mycket att gå efter, och rättspraxis är på låg nivå.

– Men i de domar som jag har samlat på mig har det ändå inte varit svårt att ta ställning, för det mesta har varit uppenbara fall av nyfikenhetsläsning, säger hon.

Detsamma säger Patrik Sundström:

– Såvitt vi har kunnat se i våra undersökningar har ingen domstol och ingen tillsynsmyndighet uttalat sig om att personal inte skulle få följa upp resultat för patienterna. Det verkar vara en uppfattning som har uppstått inom hälso- och sjukvården själv.

SARA RÖRBECKER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News