Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsmiljö

Antalet privatläkare sjunker kraftigt varje år

Publicerad: 27 april 2005, 07:19

Privatläkarna försvinner irasande takt enligt en pensionsenkät som Svenska privatläkarföreningen gjort. Med ett bortfall på 50-150 läkare varje år befaras kåren minska till en tredjedel om tolv år eftersom nästan inga nya privatläkare tillkommer.


Omkring hälften av de drygt 1600 privatpraktiserande läkarna i Sverige har svarat på Svenska privatläkarföreningens pensionsenkät, som presenterades vid föreningens fullmäktigemöte i helgen, den 22-23 april.

Utifrån enkäten beräknas mellan 50 och 150 privatläkare att gå i pension varje år, och få tillkommer eftersom endast 9 procent av dagens privatläkare, enligt enkäten, har avtal med landstinget som möjliggör överlåtelse av mottagningen till yngre kollega. Utan nytillskott befaras bara en tredjedel, det vill säga cirka 500, av privatläkarna som finns i dag att vara kvar om tolv år.

- Vi är nyfikna på om det är samhällets önskan att det ska vara på det här sättet eller om det är något som vi borde börja fundera på. Om vi vill ha kvar privatläkare i den form som finns i dag måste vi även göra det möjligt för yngre läkare att jobba på det här sättet, säger Kerstin Engervall, vice ordförande för Svenska privatläkarföreningen och ansvarig för pensionsenkäten. Hon arbetar själv som öronläkare vid Läkarhuset i Vällingby i Stockholm.

Försämrad patientkontinuitet  Enligt Kerstin Engervall tar privatläkarna emot 6,3 miljoner patientbesök varje år. Det antalet skulle reduceras till 2,6 miljoner om privatläkarkåren minskade enligt enkätsvaren. Det skulle inte bara vara ett stort avbräck för sjukvårdsproduktionen utan även försämra patientkontinuiteten.

- Vi sitter väldigt länge på våra mottagningar, patienten träffar samma doktor, vilket skapar en trygghet i det annars ganska röriga vård-Sverige. Så det är inte bara reella patientbesök som försvinner, utan det försvinner även en stabilitet i den öppna vården, säger Kerstin Engervall.

Hon anser att möjligheterna för yngre läkare att börja arbeta privat måste förbättras, exempelvis genom att låta äldre läkare överlåta sin etableringsrätt till dem. Etableringsrätten ger läkaren rätt att arbeta under den nationella taxan, det vill säga få ersättning per patientbesök, fram till 70 års ålder vilket garanterar en tryggad inkomst. Men etableringsrätten avskaffades 1995 och har ersatts av kortare vårdavtal på några år, vilket gör nyinvesteringar riskfyllda ifall avtalet inte förnyas.

Rent generellt är landstingen även restriktiva med att sluta nya vårdavtal med nyetablerade privatläkare.

- Vårdavtalen måste skrivas på väsentligen längre tider än vad som görs i dag. Och förutom rätten att överlåta sin mottagning till en annan kollega måste det skapas möjligheter för nyetableringar, säger Kerstin Engervall.

Att intresset för att börja arbeta privat är stort bland yngre läkare visades i förra veckan i Uppsala när lokala Sveriges yngre läkares förening, Sylf, anordnade en temakväll kring ämnet. Ett hundratal läkare kom till arrangemanget.

Privatpraktik attraktivt alternativ  Nasim Farrokhnia, ordförande för Sylf Uppsala, tror att det exceptionellt stora intresset delvis beror på läkarneddragningarna som förekommit vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, men även ett allmänt missnöje med landstingen som arbetsgivare. Hon menar att många unga läkare ser privatpraktik som ett mycket attraktivt alternativ till landstingen.

- Jag tror att de allra flesta anser att arbeta privat innebär större kontroll över sin vardag. Det blir större flexibilitet och framför allt känner man att man har makt och kontroll över sin arbetsmiljö, säger hon.

Jessica Nordin

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev